av A-K Selberg
En fläta av erfarenheter, slingornas delar faller åt sidan allt eftersom. Det tar ett tag om jag ska vara ärlig. Det är inte direkt självklart vem som är Hon som AK talar med eller rättare sagt reagerar på när hon springer eller lagar mat. Hon bara dyker upp och efter en femtedel, aha! Det är mamman och relationen och samtalen de skulle ha haft. Det underlättade, blir bättre flyt men fortfarande dyker namn upp som har olika tyngd, boken är tjock och inte så lätt att komma ihåg alla. Det bromsar upp men tack vare flytet, för det mesta, kommer jag vidare och delarna blir skarpa i konturerna, allt hänger ihop det är ju ändå ett liv som tecknas genom olika åldrar.
AK är ensamstående mamma och skall snart disputera men Forum-skandalens vågor når snart Svenska Akademien och trots ett tillbakadraget liv aktiveras varningssignalerna. Ska hon anmäla JC, som är i skandalens centrum, för våldtäkt eller inte? Ökad misstänksamhet, nästan paranoja läggs till hennes liv efter polisanmälan, särskilt som högskolan också visar sej ha haft kontakt med skandalmannen. En hyperkänslig tid tar vid samtidigt som minnen från barn- och tonårstid smyger in med fler dimensioner. Volymen skruvas upp, allt hänger samman.
Frånsett lätt irritation i början tar mitt intresse sakta över. Delar av läsningen är nästan som ett rus. Selberg kan hantverket. Tempot växlar mellan det mångordiga utdragna och det korthuggna, en del minnen bränner mer än andra..
Och utsidan då? Klassmedvetandet är den lins genom allt checkas av, har man väl tillägnat sej det dyker det upp när det väl gäller. När samvetet dras inför skranket, när ärligheten skall prövas. Kanske perspektivet? Att titta in, inte vara riktigt inne? Jag kommer inte längre med tankarna av ordet Utsidan men tror att det lutar ditåt för samtidigt som livet fortskrider som ensamstående mamma med skriveriet, synas samhällsförändringarna skoningslöst. Allt fler som offras när kapitalismen tokhyllas av de som har något att vinna. Och AK ser.
Och anmälan? Jo Anna-Karin anmälde Jean-Claude för våldtäkt och det blev rättegång. Under rättsprocessen började Anna-Karin Selberg skriva om sin upplevelse av att bli en offentlig person. Att bli skärskådad i media, bli igenkänd och skvallras om, det blir aldrig som förut.
Den insikten!
Anna-Karin Selberg är född i Göteborg, flyttade senare till Stockholm och studerade teoretisk filosofi vid Södertörns högskola. Hon har doktorerat med avhandlingen "Politics and truth: Heidegger, Arendt and the modern political lie”
ISBN
9789146241782