Den första kvinnan

Av Lotta Lundberg

Sara vill bli den första kvinnan som utbildas till rysk tolk inom militären. Allt går efter planen men utbildningen är stentuff, mycket värre än hon väntat sig. Flera saker påverkar Saras avhopp men kanske var det något som brast den där gången då de övade fångenskap med inslag av tortyr?

Scenväxling. Sara är nu fyrtio år äldre. Handlingen i en nära framtid, kanske är det 2025. Nu är Sara ensam och isolerad ute på en ö i svenska skärgården. Hon sägs ha svikit sitt land som numera har uppgått i Scandland. Och där på ön tvingas Sara tänka tillbaka på sitt liv. 

Ännu en scenväxling. I tid är vi där vi är idag ca 2019, mellan tolkskolan och isoleringen på ön. Nu är Sara i Berlin och är framgångsrik journalist och arbetar för en svensk tidning. Europa slits sönder inifrån och påverkas samtidigt utifrån framför allt från Putins Ryssland. Från läktarbänk i Berlin tar sig Sara friheter och raljerar bland annat om svenskarnas rysskräck och perspektivlöshet. Nationalismen frodas och fredsprojektet EU finns knappt kvar. Orden är vapen i krigföringen. Vem behöver tungt artilleri när man kan nästla sig in i huvudet på folk. 

När Sara går över till rysk media och behåller sin kritiska röst gentemot trygga och dumma Sverige blir hon kallad förrädare trots att hon kunde ha gått längre. Till slut når hon trots allt en gräns och väljer att återvända till Sverige men som persona non grata hamnar hon i ett ingenmansland. 

Sara blev aldrig den första kvinnliga tolken inom det militära, hon snubblade på målsnöret. Men hon blev kvinnan som nästan sålde sin själ till djävulen. Och det är inom det moralfilosofiska som många av resonemangen i Den första kvinnan cirklar kring. Var går gränsen mellan; följsamhet och plikt, mellan kritik och svek, mellan tro och kunskap? (Här finns också en fin blinkning till dikteposet Aniara).

Det är de här resonemangen som är bokens styrka. Lotta Lundberg är boende i Berlin och har möjlighet att se på hemlandet med distans. Kanske är det så idén till boken kommit upp i kombination med omvälvningarna vi ser i Europa; växande populism, ökade ekonomiska klyftor, nonchalansen kring klimatfrågan mm. All denna spänning som aldrig får bli avspänning bidrar till en hög stressnivå. När förnuftet krymper finns utrymme för eldfängda anklagelser som inte alltid hinner kollas innan det är för sent. Och kanske har Sara bidragit till den hätska stämningen med sina spetsiga skriverier och tv-program. 

Norge, Danmark och Sverige bildar ett Scandland. Ryssland som oroar med sin smygindoktrinering. Taktiken är glasklar, ryssen härskar genom att söndra. 

Första kvinnan får en fyra för tankeväckande spår om framtiden, medias roll och våra moraliska gränser. 

Om tyranni - tjugo lärdomar från tjugonde århundradet

Av Timothy Snyder

När en chockad Timothy Snyder förstod att Donald Trump vunnit presidentvalet 2016 satte han sig ner och skrev den här boken. 

Han skrev i ett rasande tempo för det var viktigt att budskapet skulle nå ut så fort som möjligt. Tidigt 2017 kom den ut i USA, och översattes till svenska samma år. Två år har nu gått och en del av innehållet är kusligt profetiskt.

Snyder är historiker och har fördjupat sig i despoti och staters förfall framförallt i Sovjet och Europa. Han använder sina kunskaper om vad som kan hända med begynnande eller nuvarande demokratier om vi inte kan se och tolka tecknen runt om oss. 

Tanken att demokratin finns som ett hägn som är riggat till vårt försvar stämmer bara till viss del. Demokratin är inte något vi kan ta för givet. Med exempel från senaste århundradet visar Snyder på vad som kan få en demokrati att hamna på ett sluttande plan. Despotin kan komma till makten utan våld. Där polis och militär samarbetar finns våldet latent. Här tänker jag på Turkiet som för inte så himla länge sedan strävade mot demokrati.

Vi bör vara observanta - och vi bör läsa på, det är den korta versionen av Om Tyranni. Vi bör skaffa oss goda kunskaper för att möta antagonisten med välgrundade argument och inte vara en megafon för någon. 

Var observant på om språkbruket skiftar och se upp när vissa laddade ord får tränga in som något självklart. Vad innebär terrorism eller (min reflektion) massinvandring egentligen? Definiera och analysera, svälj inte.

Om Tyrannis korta teser kan man gärna återkomma till både som en påminnelse hur det gick i Tyskland på 30-talet, men också i Ryssland från 1999 och framåt, men också för att det är texter som skingrar dimman, sållar fram det som är viktigt att hålla tag i. 

Läsningen återkommer Snyder till och tips på författare och böcker finns genom alla tjugo lärdomarna. Han uppmuntrar oss att ägna oss åt djupläsning i tidskrifter och böcker. George Orwell och Hanna Arendt är givna men här dyker även Harry Potter upp.

Timothy Snyder är född 1969 professor vid Yale University och talar ett flertal språk, däribland polska.

Här texter som Timothy Snyder publicerat i The Guardian de senaste åren

ISBN:  9789100174156

Fara på färde

Av Eric Ambler

Karl-Ove Knausgaard svarar på läsarbrev i Lundströms bokradio våren 2017. Han har en hängiven läsekrets många har skrivit. Någon frågar om han läser deckare. Knausgaard är mycket artig och verserad i alla sina svar, så även nu. Nej inte direkt några deckare, det var när han var en ung gutt. Men han hade läst en och annan thriller. Bland annat hade han läst Eric Ambler och det var en stiligt hopkommen historia som han kunde like. Ja men det var ju ett namn jag kände igen. Hans böcker hamnade på deckarhyllan om jag inte minns fel från alla mina år som bokuppsättare. Men länge sedan.

Alltså blir jag lite nyfiken, Knausgaard rekommenderar Eric Ambler, se där. Konstigt nog, två veckor senare ska jag vänta på morgontrötta barn i Malmö och beställer kaffe på kafé. Döm om min förvåning när jag hittar en Eric Ambler i gratishyllan. Ett tecken? Nu är förväntningarna höga. 

Andra världskriget har brutit ut och det är inte helt lätt att ta sig igenom eller till Europa. Mr Graham är ingenjör och på väg till sin hustru i England men stöter på oväntade problem. Att bli beskjuten på sitt hotellrum och sedan kontaktad av hemliga polisen som avbeställt hans resa med Orientexpressen verkar minst sagt overkligt och överdrivet enligt Graham. Han dirigeras om till en båt efter att ha identifierat den som sköt. Skytten har tidigare varit med i en rumänsk paramilitär organisation och är en ful fisk. 

Fraktfartyget lägger ut, med finns nio passagerare inklusive Mr Graham. Olika nationaliteter, representanter om man så vill för olika sidor i kriget som pågår, och det är inte solklart varför alla finns ombord. Och vem dyker upp dag två, jo den slemme som sköt i Istanbul. Mr Grahams revolver försvinner från hans kajuta. Nu spänns thrillertrådarna och spelet kan börja. 

Intrigen köper jag och det som är mest intressant är hur folk är snara att döma olika nationaliteter. Turkarna är mördare och inte att lita på, tyskarna skall vi inte tala om och allt på blodigt allvar. Hatet hänger i luften. Det jag har svårare för är krumbukterna mellan män och kvinnor. Jisses! Kvinnorna spelar undergivna, grälar, läxar upp männen inför öppen ridå eller är fala femme fatals. Och Mr Graham deltar i den här charaden trots att han borde kunna skjuta sådant åt sidan nu när hans liv är i fara. 

Det vedertagna spelet mellan män och kvinnor begränsar alla inblandade. Var det verkligen så här?  Sakta börjar jag tvivla på att det var den här boken Knausgaard läste, eller ska jag tvivla på hans omdöme?
3,7

29 maj 2017

Gutenberg-galaxens nova: en essäberättelse om Erasmus av Rotterdam humanismen och 1500-talets medierevolution

Av Nina Burton

Med ett utsökt språk för Nina Burton oss in i en annan tid. I textens fokus står giganter som Erasmus, Holbein, Luther och vad de knuffade igång för 500 år sedan. 

Det är utifrån ett humanistiskt perspektiv Nina Burton spejar bakåt då väglett av Erasmus av Rotterdam som aldrig sökte strid däremot nyfiket intresserade sig för vad hans opponenter menade. Att mötas halvvägs ger personlig utveckling och bygger broar.  En sann förebild!

Vi följer Erasmus uppväxt, munkliv och resor över centrala Europa. Gutenberg är samtida och tryckpressen kommer lägligt för Erasmus har mycket att förmedla. Han tar upp klassikerna, debatterar, filosoferar och uppdaterar gamla levnadsregler så de blir som nya. Särskilt de senare visade sig populära bland dåtidens studenter på deras väg. Europa börjar bli rörligare och och de unga blir förelöpare. Jag lär mig massor om idéströmningarna, reformationens rötter,  hur kolonialismen bidrar till både fakta & rykten om andra världar och ger välstånd för vissa.

Konstlivets mästare Hans Holbein och Albrecht Dürer målar Erasmus porträtt. Man reser kors och tvärs, gärna på floderna. Erasmus hamnar så småningom i Basel som ligger i skärningspunkten mellan protestantism och katolicism. Här finns tryckerier och långväga gäster bryter åsikter och byter gåvor.

Jag får en helt annan insikt för det tidiga 1500-talet och märker att jag burit med mej oriktigheter från gammal historieundervisning. Här finns flera beröringspunkter med vår tid, den omvälvande trycktekniken vilken bidrog till informationsspridning, resorna ökar och därmed kulturmötena. Något kyrkan nästan enväldigt stått för tidigare. Nina Burton, litteraturvetare och ledamot i vittra samfund, har skrivit en fantastiskt lärorik bok och jag förstår varför hon vann Augustpriset, fackboksklassen 2016. Därtill är det en vacker bok. Valet av papper, illustrationer och inbindning. Allt bidrar till att förhöja läsupplevelsen.

På bokomslaget ser vi Erasmus händer som Hans Holbein d y ritat. Han har också målat porträttet här ovan. Det är från 1523.

dec 2017