Gloria Deo

av Arne Lundberg

Bohuslän i mitten av 1800-talet. I kustbandet ligger Käringön och äntligen skall ön få en ny präst. Nyfikenheten är mycket stor. De fattiga öborna är svältfödda på mer än ett sätt, nu får de vara del av något stort som andas ett annat liv, högtidligt och främmande. 

Havet ger och havet tar det blir vi varse er än en gång i Gloria Deo. Fisket håller hjulen snurrande på ön. Alla är involverade i hanteringen.Osäkerheten molar hos många familjer när båtarna är far iväg på ett par veckor bortåt Doggers bankar. Det är ett hårt slit, knappt någon vila. 

Den allvetande berättarens blick far mellan slott och koja. Det vill säga mellan den stränge pastorns gemak till slummen där superiet har fått ett fast grepp, vidare till de trånga köken där vardagen snurrar på ner till sjöbodarna där männen byter skvaller gärna med knorr. Det kan tyckas idylliskt men det är ett hårt liv.

Två världar möts på den lilla ön. Pastor Simson blandar sej självsvåldigt in i familjeangelägenheter och vill dessutom förbjuda spriten. Han formar sin fogliga skock, bibeln tolkas bokstavligt. Insiktslös i sitt elfenbenstorn kommer han ibland på kant med de få som vågar säga sin mening. En av dem är Kristian som nu är redo för att bli skeppare på den nybyggda ståtliga Gloria Deo.

Boken är en del i en serie om de hårt prövade människorna på öarna där det sällan är vindstilla. Framtiden funderar man inte mycket över perspektiven sträcker sej som mest till kommande månad. Samhället är fast i sina strukturer och man litar till överheten. I bakgrunden hörs röster om emigration, i städerna märks moderniteten i form av framväxande industrier. Men den lilla människan märker knappt inget av detta. På utsiktsberget står kvinnorna och kikar som de gjort i generationer. Havet ger och havet tar.

Med Arne Lundgren förflyttas jag ut till kustbandet, halkar med de slitna träskorna, känner den ständigt närvarande tåg- och fisklukten, böjer mej för vindkasten och blickar även jag ut mot horisonten. Vilken härlig författare! Nästa sommar blir det andra delen; Simson.

Arne Lundgren, 1925-2011, föddes i Hovenäset, Bohuslän. Han fick prova på stenbrytning innan han lämnade hemtrakten för studier. Sedemera blev Arne Lundgren lärare, översättare, författare och litteraturkritiker. Läs mer om Arne Lundgren här

ISBN: 9118312527

Översten

av Ola Larsmo

Det är översten Knut Oscar Brundin själv som börjar berätta om sina första år i Uppsala senare Stockholm, en fattig och våldsam barndom. Senare militär bana där han så småningom hamnar på Nya Varvet i Göteborg och bildar familj. Vid den här tiden, 1850-talet, vårdar Sverige inte de sina vilket innebär en stor emigration. Paret Brundin bestämmer sej för att resa mot Amerika. 

Det här är bara början på ett mäktigt och märkligt människoöde. Knut Oscar har funnits och Larsmo har följt i hans spår. Det är minst sagt dramatiskt, boken börjar med att han som pojke räddas ur den iskalla och strömma Svartån och skriver att det var min första död. Så är anslaget och en undrar såklart när den nästa skall ske.

Tron spelar en övergripande roll i Översten. För Knut Oscars mamma handlade det om liv eller död, hon emigrerade först, detta leder dem till baptisterna vilket får en avgörande roll vid ankomsten till New York.

Senare delen av boken utspelar sig på slagfältet i det amerikanska inbördeskriget där Knut Oscar Broady så småningom blir överste. Den realistiska och fasansfulla detaljrikedomen tar aldrig kraft från huvudfåran; övertygelsen om att vi aldrig får bli så simpla att vi utnyttjar våra medmänniskor. Den insikten innebär en omvändelse för översten. 

Larsmo tycker att vi vet för lite om var vi kommer ifrån. Det vi tar för givet har kämpats för både i Sverige och USA. Alla sår är inte läkta men det är värt att fundera över vad det är för samhällen som vuxit fram ur krig och upplopp. Blev det bättre, vad kunde gjorts annorlunda?

Översten är en tegelsten med ett dovt sug. Knut Oscar skyggar inte för att redogöra för några detaljer men gör det på ett sätt som manar framåt trots grymheter. Kanske är det här suget uppstår, jag läser trots vedervärdigheterna. Stilen ger mej en känsla av att jag leds av en trygg hand trots helvetet. Det här är människan mäktig; stor förödelse samtidigt stor kärlek. Knut Oscar kämpar för Gud och samtidigt för ett ideal han inte kan dagtinga med. Att mejsla fram detta är en makalös prestation av Ola Larsmo. Översten får en femma.

Det suggestiva och vackra omslaget står Eva Wilsson för.

Ola Larsmo, 1957, är författare, kulturjournalist och samhällsdebattör. Han har fått många priser för sitt skrivande och utnämndes 2018 till hedersdoktor vid Uppsala Universitet. Ola Larsmö var fram till 2017 ordförande för Svenska Pen.

Läs mer om "Översten" Knut Oscar Broady

https://www.boktugg.se/2020/09/08/ola-larsmo-folk-har-glomt-lite-for-mycket/

Utmärkt artikel från SO-rummet för den som läsa på om det amerikanska inbördeskriget 1861-1865:

https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/amerikanska-inbordeskriget-1861-1865

Ännu mer om Knut Oscar Broady

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16974

ISBN

9789189015159

Den sista fristaden

AvTracy Chevalier
Honor vill aldrig mer resa med båt, särskilt inte över Atlanten. Hon var sjösjuk under hela resan från England till Amerika då hon följde med sin syster västerut. Det är 1850 och en omtumlande tid för systrarna. Trygghet kan de till en början få hos andra kväkare men annars är det mesta nytt. Honor hamnar så småningom i Ohio, som visar sig ha mer frisinnade idéer än staterna söderut, gissningsvis är det titeln anspelar sig på. Men det är hårdnande tider och Honor trasslar till det för sig och andra eftersom hon vill leva efter Guds ord och behandla alla människor lika, även förrymda svarta slavar. 

Det är mycket som händer trots en ganska enahanda tillvaro på en mjölkfarm i Ohio. Den underjordiska järnvägen, som var ett nätverk för att stötta förrymda slavar, har knutpunkter i småstäder hos medkännande människor. Men skruvarna dras åt och den som hjälper kan riskera att få fängelse. 

Kvinnors liv och arbete och liv dominerar i Tracy Chapmans historiska romaner. hon öppnar dörrarna till det dagliga livet där en syssla eller hantverk hamnar i fokus. Här är det en mycket speciell lapptäckessömnad som Honor behärskar bättre än någon annan. Kvinnor skulle föra med sig ett antal täcken in i äktenskapen, färre än åtta sågs inte med blida ögon i kväkarförsamlingen. 

På ett år förändras Honors liv drastiskt och hon tvingas att tänka över sin situation fast valmöjligheterna verkligen inte är stora. Hon vantrivs i sin familj allt mer särskilt efter att hon inte fick hjälpa en dödssjuk slav som gömt sig i skogen.

Det är ingen dum idé Tracy Chevalier genomför i sina böcker, hon sätter strålkastaren på kvinnors villkor i olika tidsåldrar och hon gör det bra. Välskrivet och medryckande även om slutet i Den sista fristaden har ett väl tillrättalagt filmdramatiskt slut. Så har också, i alla fall två, av hennes böcker filmats; Flicka med pärlörhänge och Okända väsen. 

Den sista fristaden får en stark trea för att Chevalier levandegör en alldeles vanlig kvinna, sedan gör det inget att det stundtals blir riktigt spännande. Honor lever i en brytningstid.

”Hon hade haft med sig en tydlig princip… den att alla människor är lika mycket värda i Guds ögon, och därför inte skulle förslavas av varandra. Allt slaveri måste avskaffas. Det hade verkat som en enkel princip i England, men i Ohio tummades den på - av ekonomiska skäl, på grund av personliga omständigheter och djupt liggande fördomar som Honor kände även fanns hos kväkare.”

Ett beundransvärt researcharbete ligger bakom slavfrågan, jordbruk och natur, även sömnad, statskick mm. Chevalier säger att hon inför varje bok provar hon verkligen på det hon skall skriva om i det här fallet gick hon flera kurser i lappteknik. 

Författaren Tracy Chevalier är född 1962 i USA men bor i England sedan många år. 

ISBN 9789174751765

Inte av denna världen

 Av Yaa Gyasi

Som nya i landet är det självklart för den lilla familjen att ansluta sig till pingstkyrkan i Alabama. Mamman och de två barnen är de enda färgade i församlingen. Men hudfärgen borde väl inte spela någon roll för Gud är det ju gemensamma, eller tänker alla inte så?

I vuxen ålder och många sorger senare är detta bara en av många frågor Gifty ställer sig. Frågor som kanske aldrig får några svar men hon kan inte sluta tänka på dem. Giftys liv är stillsamt och kretsar för tillfället kring mammans väl och ve. Mamman har varit barnens centrum men Gifty har dubbla känslor för henne. Det kan inte ha varit lätt att försöka etablera sig som färgad ensamstående mamma i den amerikanska södern utan att behärska språket.

”När hon talade twi med mig var hon sitt mamma-jag sträng och skrämmande, varm. På engelska blev hon undergiven. Hon stakade sig, blev generad och tystnade…”

… jag tror att hon aldrig hade kommit underfund med hur hon skulle översätta den hon egentligen var till det nya språket”

I takt med att bakgrunden rullas upp funderar Gifty mycket på tro och vetande, på vilja och begär och hon nagelfar dessa svåra frågor utifrån hennes och familjens upplevelser i segregationens Alabama dit mamman tog sina två barn från Ghana. De båda barnen får sin beskärda del av utanförskapet. På sitt forskningslabb studerar hon om det går att dämpa njutningsimpulser i hjärnan. Bakgrunden till det yrkesvalet hänger gissningsvis ihop med broderns olyckliga liv. Rationella svar söks i en halvt kaotisk värld.

Yaa Gyasi lämnar ingen sten ovänd. Handlingen pendlar mellan nedslag i Giftys uppväxt och livsfilosofiska resonemang inte helt utan självdistans. Det är en hjärtskärande berättelse och de ständiga frågorna kring varför och hur ger på något sätt en lindring i läsandet. Jag vill också förstå.

Inte av denna värld får en fyra för hur Gyasi närmar sig bråddjup utan att det blir oläsligt. Denna helvetesvandring ger dimensioner och jag funderar boken igenom både hur vi är mot varandra likaväl som de strukturella samhällsproblem vi är intrasslade i. Inte av denna världen är mycket välskriven.

Yaa Gyasi,1989, är en ghanansk-amerikansk författare

ISBN: 9789113109237

Allt jag fått lära mig

Vid kanten av berget Buck Peak i Idaho har familjen Westover ett skrotupplag, barnen får tidigt hjälpa till, skolundervisningen sköts av mamman. Av de sju barnen saknar fem födelsebevis. Taras familj är inte den enda mormonfamiljen i trakten men kanske en av de mest troende. Det är ett hårt liv som präglas av en stark allsmäktig fader. Det passar honom bra att bo långt från överheten som vill inskränka på hans familj; regering, socialister, illumuniati och andra som vill mormonerna illa. Han förbereder familjen för jordens undergång, bygger förråd med bensin, vapen och mat.

Det tunga arbetet på skoten kräver sin tribut, skadorna är i legio. Ingen fara säger fadern när ett ett ben knäcks eller en såg griper tag, det ordnar mor. Mamman gör salvor och dekokter, medicin och sjukhus är bannlysta. Taylor en av Taras bröder har lämnat det hårda livet för college och drar i Tara. Du borde läsa, komma bort. 

Det fantastiska med Taras historia rör hennes bildningsresa, hon har ingen aning om vad studier är men lockas dit på omvägar via musiken. Här någonstans i början av hennes studier börjar hennes bror Shawn bli väl hårdhänt mot henne. Han låtsas leka men det är våld, rent av sadism. Mamman vänder bort blicken, man håller ihop, är solidarisk men Tara sätter en regel för sin dörr.

Trots enorma kunskapsluckor stretar hon vidare. Ibland tror hon inte att studierna är något för henne och hon återvänder till skroten. Efter flera svåra olyckor och Shawns våldsamheter bestämmer hon sig för att söka till universitet.

Tara är det vilda barnet från skogen, en Eliza hos Mr Higgins. Hon brottas med att ta in en helt annan värld, faderns världsbild verkar inte funka där ute och inom Tara blir det kaos. Familjen är en del av hennes identitet och hon älskar dem trots allt. 

Orignaltiteln är Educated och den stämmer bättre än översättningen. Bildningsresan förändrar allt, precis allt i Taras liv. För en fullständigt fascinerande historia, skriven med klarhet och styrka får Allt jag fått lära mig en 4. 

Allt jag fått lära mig, Tara Westover, 2019

ISBN: 9789127150898