Visar inlägg med etikett 1980-tal. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 1980-tal. Visa alla inlägg

fredag 22 januari 2021

Samlade verk

Av Lydia Sandgren

Titelns verk, vilka verk åsyftas? Är det livsverket eller något mer substantiellt? Vi får tåla oss till slutet men innan dess dyka ner i en handling som flyter på med en förvånansvärd lätthet där djupare funderingar inte pockar på. För den som vill läsa med bibehållen spänning, för lite spännande är det allt, så kan du sluta läsa här. Jag kommer att avslöja det mesta. Martin, Gustav och Cecilia bildar under ett kort tag ett triumvirat. Ett sällsamt fruktbart och innerligt vänskapsförhållande där kreativiteten stimuleras av de andras närvaro. Ingen svart- eller avundsjuka, vännerna kompletterar varandra. Bättre kan man inte ha det men det vet de inte just då. Vännerna fortsätter att träffas men det blir inte som förr. Den som lider mest av att ha förlorat innerligheten den här perioden är konstnären Gustav. Fastän framgångar i konstvärlden tar hans missbruksproblem fart efter det att Martin och Cecilia gift sig och skaffat barn. Martin får lägga sina författarambitioner på hyllan när han får försörjningsplikt. Förläggararbetet verkar samtidigt vara något som passar honom. Han försöker ändock att inte tappa skrivandet, åtskilliga är anteckningsböckerna och buntarna med skrivprojekt. Cecilias forskning i dubbla discipliner fortgår trots förlossningsdepression. Hon lyckas försvara sin avhandling med brio. Tre veckor senare försvinner Cecilia från man och två barn. Hon lämnar en lapp men ingen vet vart hon tagit vägen. 

Handlingen växlar mellan två tidsplan. Nutid och de tre vännernas bakgrund och hur de träffas under gymnasie- och universitetsstudier. Det är under 70- och 80-talet i Göteborg och inte trodde jag att staden kunde skildas så romantiskt. Majorna, Kungsladugård, Vasastan, Linné och Slottskogen alla har de potentialen och Lydia Sandgren har på sig glasögonen som lockar fram guldskimret i de regnvåta löven i Allén.

I nutid har Martin och Cecilias förstfödda barn Rakel nu hamnat där hennes mamma och pappa en gång möttes, i forskarsalen på universitetsbiblioteket. Hon är i slutspurten på sina studier men är förbryllad över en tysk bok som hon håller på att översätta. Boken beskriver en kvinna som har uppenbara likheter med hennes försvunna mamma Cecilia. Rakel och hennes bror Elis har aldrig fått något tillfredställande svar på vad som hänt henne, hur skulle de, deras pappa Martin vet ju inte heller. Så när denna ledtråd dyker upp som ett bloss i mörkret blir Rakel helt uppslukad.

Samlade verk resonerar kring skapandets vedermödor och vänskapens väsen. Hur hållbar är vänskapen när livets väv vävs. Men jag undrar ändå vad bottenklangen är i boken? Kanske - Känn dig själv.

Citat, fritt från minnet angående skrivandet; Det räcker inte med att ha iakttagit och insett, det gäller att få det ur huvudet.

Lyda Sandgren är född 1987 och kan knappast ha varit på alla restauranger och klubbar som omnämns  men det spelar mindre roll för de passar fint in som bakgrund och stämningsskapare av ett studentikost Göteborg på 80-talet. Hon beskriver sig själv som en språknörd och det är en njutning att ta del av hennes förtjusning i hintar av olika slag även alla litteraturreferenser som droppas á propå boken igenom. För den som vill bilda sig ges här en föredömlig samling av moderna såväl som äldre klassiker. Samlade verk får en fyra för en remarkabel bok som forsar på och dessutom frammanar Göteborg i ett skimmer jag själv bara anat. Kanske har jag haft andra glasögon. Lydia Sandgren är uppvuxen utanför Göteborg och längtan efter storstaden kanske tar sig de här uttrycken. Minns de nyinflyttade, deras hunger på precis allt väckte vår förvåning, vi hade inte sett stadens alla möjligheter. Så tycker jag att Göteborg på 70-talet beskrivs i Samlade verk.

Foton: Djurgårdsgatan, delen med landshövdingehus, UBs forskarsal. 

ISBN

9789100180409

söndag 22 oktober 2017

Italienaren

Av Sven-Olov Karlsson

Glesbygd Sverige Bergslagen. Gård med uthus. Ung man i kläm mellan osynliga förväntningar och egna drömmar. Det är pappan som kallas Italienaren bara för att han är mörk, vallonblod. Kärv ton mellan far och son men det viktiga blir inte sagt. Mycket med bilarna. Att höra och identifiera vad för slags bil är ett adelsmärke här på bygden. Någon har haft drömmar. Överväxta rostiga bilar bak lagårn.

Fadern har arbetat med att serva traktens bussar. Nu är han sjuk efter att ha andats in asbesten från bromsbanden. I takt med att fadern blir sämre tycker han sig få kontakt med andra världar, ufon. Peter, något vek, försöker komma ifrån hemmet och bo i tätorten. Boken domineras av män men farmodern och mamman spelar en viktig roll. Det är kvinnorna som styr om hemmen, männen hålls ute eller i lagårn eller med bilarna. Att sköta gården har gått i arv. Kraven ökar på Peter. Synen på att göra något annat än vad tidigare generationer alltid har gjort, stanna och sköta gården, är knivskarp och hård. En klar gräns går mellan arbete och studier. Att läsa, det fnyser farmor åt. För blir man läst, då är banden brutna

En avfolkningsbygd, det finns många sådana runt om i Sverige. En tveeggad hyllning till bygden. Den kväver men drar samtidigt. Peter våndas.

Sven-Erik Karlssons debut. Uppföljare är Porslinsfasaderna och Amerikahuset

3,5
Läst 2014

onsdag 9 november 2016

Konsten att vara kvinna

Ett gott råd innan du börjar läsa Caitlin Morans bok Konsten att vara kvinna är att spänna fast säkerhetsbältet och hålla i hatten för det går med en ruskig fart och du blir samtidigt översköljd med frenetiska ordkaskader, fniss och faktiskt korn av visdom.
Att ta sig an uppgiften att betrakta kvinnoblivandet kräver klarsyn, kunskap och mod. Det tycker Caitlin att hon har nu vid 35 års ålder. Mycket är tokigt och för att ringa in tossigheterna får vi följa Caitlins uppväxt i en trångbodd arbetarfamilj. Caitlin är äldst av sju syskon. Från det att hormonerna börjar ställa allt på ända börjar livet att bli komplicerat. Det är mycket som man skall förhålla sej till som ingen riktigt vågat tala om för den nya hormonella Caitlin. Varför växer det plötsligt hår på kroppen, varför beter sig killar annorlunda när man fått bröst? TV-programmen är Caitlins skola in i vuxenvärlden och de referenserna gör det stundtals än mer förvirrande.

Idag jobbar Caitlin som musikkrönikör i London. Hon har en uppriktighet som jag tror vissa finner stötande andra jätterolig. Det är ordfloder, det är drastiskt och oblygt öppet. Tabun vädras och kanske kan Caitlin stötta osäkra unga kvinnor med sin kompisjargong. Det är mycket referenser till musik, film och TV. En del känner jag igen annat inte. Här menar jag att rolighetsgraden kanske hade ökat om jag varit uppvuxen på de brittiska öarna.
Caitlins feministiska grundsyn visar hur mycket man kan ställa sig frågande till i den den värld unga tjejer möter. För att ta några exempel; bikinivaxning, tio centimeters stilettklackar, en påtvingad osynlig underdånighet, ett mode som får kvinnor att tvivla på att de duger som de är. Eller för att sammanfattningsvis citera (så att ni får en aning om tonen) Skulle vi bry oss ett skit om omkretsen på våra lår om det var vi och inte männen som ägde majoriteten av jordens tillgångar?
4,0
Läst januari 2013

fredag 4 november 2016

Torka aldrig tårar utan handskar - Kärleken

Första delen i trilogin: Torka aldrig tårar utan handskar heter Kärleken och handlar om hur det var att vara homosexuell i 1980-talets Sverige. Det är en berättelse om två unga killar vars väg korsas precis när de första aidsfallen dyker upp i Sverige, eller bögsjukan som den kom att kallas. Det är också en exposé om de homosexuellas situation i ett Sverige som ännu inte ruskat av sig fördomar och rädslor kring det som då sågs som avvikande: att vara bög. 

Homosexualitet avkriminaliserades 1944, ansågs som en sjukdom fram till 1979. Gayrörelsen spreds från Los Angeles och en av föregångsfigurerna var politkern Harvey Milk. Hans gärning har för övrigt filmatiserats av Gus van Sandt och Sean Penn spelar huvudrollen i denna prisbelönta film. 
Det är mot bakgrund av detta som Gardells bok börjar. På 1970-80-talet sökte sig unga homosexuella till Stockholm. Man flydde trångsyntheten i småstäderna och ville gömma sig i storstadens anonymitet, samtidigt som man sökte kontakt med likasinnande. Det var nu de s k basutklubbarna började dyka upp. RFSL sökte större öppenhet, även organisationen behövde "komma ut". I deras lokal kunde man fika, träffas och kanske dansa. Det var långt ifrån något dekadent ställe som många trodde.

Rasmus har bestämt sig för att börja leva, i lilla Koppom har han nästan kvävts till döds, nu har han löst en tågbiljett till Stockholm. Benjamin är ett Jehovas Vittne och ägnar all sin fritid åt att knacka dörr och förkunnar läran. Om inte dörren smälls igen förstås. En dörr som inte stängs igen öppnas av Paul och sedan den dagen är inget sig likt i Benjamins liv. 
Samtidigt som vi lär känna ett antal killar i Stockholm berättas om de första nyhetsrapporterna om en märklig virussjukdom som drabbar just homosexuella i USA. Så sent som januari 1983 skriver Landstingsförbundet här i Sverige att man inte ens vill diskutera en sjukdom man kallar för bögpesten som man bara trodde existerade i USA. Inte förrän de första fallen av aids skördat sina första offer i Sverige tvingas man skapa  rutiner och intensivvårda de sjuka på infektionsklinikerna. Reportage och roman i en och samma bok, hur funkar det? Ja något haltar det. Å ena sidan fiktion å andra modern historia. Men Gardell lyckas hålla intresset vid liv trots att vi vet vad som komma skall. 
Det är trettio år sedan och mycket har hänt. Gardell betonar gång på gång i boken hur mycket de homosexuellas situation har förändrats, men det har varit smärtsamma år. Sjukdomen och Döden heter de två andra delarna.
Lästips: Ottar

Filmtips:Milk

4,0
Läst i augusti 2012