Det vackra mysteriet

Av Louise Penny 

Den sympatiske kommissarien Arnald Gamache får brådstörtat packa sin väska och ge sig av in i Kanadas djupa skogar tillsammans med kollegan Jean-Guy Beauvoir. De tar sig till klostret Saint Gilbert entre les Loups där ett våldsamt brott begåtts. 

De tjugotvå Gilbertinermunkarna praktiserar tystnad men att hylla Gud med överjordisk vackra hymner är tillåtet. Deras gregorianska sånger har nått över världen vilket påverkat munkarna i det isolerade klostret på gott och ont. Tragedin i klostret är en av trådarna i boken. En annan är en olöst konflikt inom polisavdelningen som minst sagt ligger och skaver. Gamache drivs ibland till ursinne av sin överordnande Francoeur, mannen som är upphovet till agget. När just han dyker upp vid klostret nästa dag går det inte att undvika att animositeten eskalerar. Gamache måste härbärgera konflikten samtidigt som han försöker lösa mordet på en av munkarna. Att den interna konflikten inte löses bådar för en fortsättning. 

En intrig i ett kloster. En omöjlighet kan tycka sdär frid och godhet borde råda. Att författaren valt just ett kloster som brottsscen för att resonera kring hur människor hanterar sina inre demoner kanske kittlar en aning. Både poliserna och munkarna som presenteras våndas på ett eller annat sätt. Ibland närmar sig Det vackra mysteriet rent existentiella frågor. När jag kikar in på Louise Pennys hemsida sammanfattar hon sitt intresse för dessa frågor genom att citera W H Auden. 

”Goodness existed, that was the new knowledge/his terror had to blow itself quite out to let him see it”

Återkommande i boken finns resonemang kring godhet, den finns men utmanas ständigt. Vi kan inte undvika fruktan men vi kan försöka motverka den genom att hantera rädsla med godhet och vänlighet och vikten av att ta vara på det vackra. Alla som har framträdande roller i boken tampas var och en på sitt sätt. Tydligt blir det när klostrets symbol, det två omslingrande vargarna förklaras, den ena god den andra ond, och hur hantera vilken som ska ta överhanden över ens själ? Ursprungsfolkets visdom menar att du själv bestämmer vilken av vargarna du vill mata.

En fascinerande miljö som bjuder in till en det-stängda-rummets gåta. Ett sätt att närma sig en lösning är att lära känna munkarna. Det tar ett tag men sedan löser Gamache gåtan med sedvanlig ackuratess men Det vackra mysteriet är en aning för omständlig och får därför endast en trea.

Det vackra mysteriet är bok nr 8 i serien om kommissarie Arnald Gamache. Louise Penny skriver böckerna så att de skall kunna läsas fristående men självklart är det mer intressant om man förstår bihandlingarna som återkommer. Jag har läst flera böcker om Gamache och störs inte nämnvärt när det dyker upp detaljer ur det förflutna, det brukar reda ut sig under läsningens gång. 

Läs mer om klostret som inspirerat; Abbey of Saint-Benoit du lac

ISBN

9789177816065

Mörkt motiv

Vi befinner oss i liten by i Kanada. Hösten firas med den traditionella marknaden då mängder av grönsaker paraderas och byinnevånarna flockas vid den stora allmänningen mitt i byn. En kvinna har hittats död i skogen, och en undersökning startas av ett tillresande polisteam. Medan vi lär känna karaktärernas egenheter, erfarenheter och tar del av samtal, som ofta leds av den försynte men skarpsinnige kommissarien Gamache, tecknas ett samhälle med en del spänningar men också av tolerans. Men hos någon tog toleransen slut och ändade Jane Neals liv. En älskad och god bybo som även hon hade sina hemligheter.

Efter att ha läst Mörkt motiv undrar jag om inte författarens idé till boken är lika delar pusseldeckare som frågeställningar kring relationer. En hel del klokskap serveras av både kommissarien, bybor och av dramats upplösning. Om livsvisdom ska ventileras får man inte skriva folk på näsan. Det gör inte heller Louise Penny i Mörkt motiv.  Grundtonen är tillitsfull trots illdådet. Jag tror det har att göra med att författaren skapar en miljö där det onda förvisso finns men att de flesta, trots slitningar och problem ändå får livet att fungera utan göra sin nästa illa. Den här serien av böcker med den välklädde och vänlige kommissarie Gamache, blir presenterad som mysdeckare.
Alltså en nedtonad deckare utan för mycket blod men dödsfallet är ju lika tragiskt för det.

Det är inte utan att jag lämnar byn Three Pines, med sin mysiga krog med brasan och alla goda maträtter, och polisteamet med viss saknad.

Det finns fler böcker av författaren Louise Penny i serien om Gamache
Läst september 2012

3,7