Himlabröd

 av Alice Lyttkens

Om jag hade läst Himlabröd som sjuttonåring hade jag antagligen identifierat mej med Hedda Skoot och sugits in förvecklingarna. Det hade förmodligen mest kretsat kring de män som svärmade runt henne. Allt för att få reda på vem som skulle få hennes hjärta att bulta snabbare.
Till läsaren hade jag bett henne fråga sej, varför. Varför får hon inte röra sej fritt, inte äga några pengar, inte bestämma vem hon vill träffa? Att problematisera samtidigt.

Hedda kastas från ett rosenskimrande liv till ett instängt strängt kallt med löss i sänghalmen. Därefter mer elände. Det enda som kan få henne att stå ut är tankar på sin käresta men även det hoppet släcks. Vad kan då en ung kvinna göra i en värld där män med makt lägger krokben och endast ser henne som en statussymbol och blivande barnaföderska?

För det råkar sej så att Hedda är väldigt vacker, så vacker att ryktet till och med har nått de adliga och därmed kungahuset. Ung, orörd och attraktiv det är en klenod som är lika åtråvärd som guld. Så där sitter Hedda med mamsell Anna i en iskall lägenhet och spinner ull. Hon vågar/får inte gå ut. Det enda hon kan lita till är sin list. Med den lilla vetskap hon har försöker hon att förhala männens nästa drag. Men tiden håller på att rinna ut och vad kan hon göra?

Himlabröd utspelar sej i 1700-talets senare del i framförallt Stockholms borgerskap. Heddas far har fostrat henne till en fin fröken för skydda hennes framtid. Hurdå? Jo genom gifte såklart. Kvinnorna var handelsvaror och det tror jag är Alice Lyttkens grundbult i Himlabröd, hon beskriver den extrema ojämlikheten i en tid då det ordet inte fanns. Man lydde far och kyrkan punkt. Det fanns inte plats för egna önskningar och drömmar.

Himlabröd är omfångsrik och språket är en tröskel. När man listat ut vad ett ord betyder går det lite lättare men allt är omständligt beskrivet. Tålamod alltså. Ändå är det något med Lyttkens enträgenhet. Hon har något att ”förtälja” oss. Visst det blir lite spännande mot slutet men vi som växt upp med drösar av tv-dramatik är inte så oroliga. Så du kan säkert gissa hur det slutar.

Bra: den uppenbara kvinnohistoriska aspekten.
Mindre bra är ordmassorna och språket. Om man nu ändå ger ut Himlabröd som en klassiker är en ordlista ett måste. På tal om det, Himlabröd är något paradisiskt, det bästa man kan få.

Himlabröd är den första i serien Hedda Skoot. De övriga är Dygdeövning, Herdinnelek, Kärleksbesvär och Slumplycka.

Alice Lyttkens, 1897-1991 en av Sveriges mest lästa författare på sin tid. Född i Malmö, bodde i Stockholm. Tidigt började hon intressera sig för kvinnasn roll i samhället och om de orättvisor som följde av ojämlikheten mellan man och kvinna. 

Längst in i skogen

av Marie Hermansson

Kusligheter utspelar sig i Slottsskogen och i det nya Naturhistoriska museet i Göteborg. Det är en kall vinter för hundra år sedan, i centrum barnflickan Maj som besökt museet med sina skyddslingar. Nu har en av dem, Alice försvunnit.

I en avlägsen del av museet finns det ett diorama (naturen skildrad som tredimensionella upplevelser). Dioramorna skapades för hand och när de sedan förslöts var det för att aldrig mera öppnas. Det är här man senast såg flickan Alice. 

Ganska snart blir vi varse skumma detaljer i museet, det kan vara en vänlig museiman som i vissa vinklar blir skrämmande, kanske rent av tvivelaktig. Det är lite av filmen Dr Mabuse (1921) över miljön i vissa moment. Fritz Lang som regisserade filmen lekte med dunkla rum, skrämmande siluetter och kloformade händer. Kusligheterna har glidningar mot tendenser som fanns i den här tiden. Skallmätningar och andra experiment som utfördes i hemliga laboratorier. Översittartendenser som rovgirighet (gentemot både djur och människor i andra länder. 

Det manliga våldet ligger bara en blinkning bort, mer eller mindre sanktionerat i 1920-talets Sverige. Ordning och reda ska råda, man ska veta sin plats. Ja förutom Ellen Forsell, hon heter så numera som nygift. I första delen i serien om polisen Nils och Ellen ville hon vara den nya kvinnan där ingen skillnad skulle råda mellan man och kvinna. Nu är hon hemmafru och har det småtråkigt. Tur då att Nils kontaktar henne för hjälp med några barn. Nioåriga Alice är försvunnen och barnflickan Maj skall förhöras. Märkligt nog finns inte ett spår efter Alice i Naturhistoriska museet där hon senast sågs.

Det är en smällkall och snörik februari och man tror inte att Alice klarar sej länge utomhus om hon försvunnit in i Slottskogen.

Nils besöker de anställda vid museet och letar men Alice är putz weg. Ellen fick träffa Alice uttröttade familj efter att ha hjälpt Maj med barn och matlagning. Allt är inte som det ska det är tydligt.

Så var är Alice? Nils vill inte samarbeta med Ellen nu när hon är någon annans. Romansen de hade måste han glömma. Så Nils knogar på och fryser i sin slitna rock. Men Ellen skall ändå vara den som sätter honom på rätt spår så småningom, faktiskt med risk för sitt eget liv.

Det märks att Marie Hermanson djupdykt i tiden och fångat upp hur det kunde vara. Det är lätt att uppleva den kalla vintern med isiga master, halka och kläder som inte värmer, olika lukter överallt, detaljerna är på pricken. En efter en får mysterierna sin förklaring, på bekostnad av spänningen som sjunker ihop som en kall sufflé. Nils o Emma reder ut och det som stannar kvar är en uppgiven, sorglig känsla. En räcka händelser leder till mer eller mindre förfärliga utgångar för alla inblandade. Njuter ändå av de olika miljöerna och hur Nils och Ellen kämpar var och en på sitt vis men trots den suggestiva berättelsen når Längst in i skogen inte lika högt som framför allt Pestön i serien.

Marie Hermanson är en prisbelönt författare, född 1956 i Göteborg. Ett flertal av hennes böcker har filmats för TV. 

Här i bloggen finns de båda tidigare böckerna: Den stora utställningen och Pestön.

ISBN: 9789100199135

Döda kvinnor förlåter inte

av Katarina Wennstam

Slutet av 1800-talet och Stockholm växer så det knakar. Unga kvinnor och män kommer från landet och tar vad arbete som finns. Flickorna får ofta pigtjänster, inte mycket annat står till buds i en tid då kvinnor varken hade egna pengar eller något att säga till om. Men nu finns i alla fall chansen att tjäna en egen slant.

Vid ett nobelt hus på Hornsgatan nyårsafton 1895 gör portvaktsdottern Hildur en en fasansfull upptäckt på sin väg till utedasset. En ung flicka ligger blödande i snön. Inte nog med det, den tillkallade polisen upptäcker också ett foster under kjolarna. Möjligtvis har flickan försökt att fördriva fostret själv, vilket är straffbart. Flickan har tjänstgjort hos familjen Creutz, de som har paradvåningen i huset. Alla viskar och är förfärade. Även änkefru Olga Laurell, som helst inte vill visa ansiktet efter sviterna av syfilis (ja det var hennes man som smittade henne) nås av den hemska nyheten. Fredrika är ännu en kvinna som spelar stor roll i för handlingen i boken. Hon har kommit till staden för att vara sällskapsdam åt familjen Creutz snart giftasvuxna döttrar.

Orättvisorna är påtagliga men olika beroende på samhällsställning. Men när ytterligare en piga i huset råkar illa ut då kan kvinnorna inte vara stillatigande längre.

Döda kvinnor förlåter inte är en rasande uppgörelse med hur det egentligen stod till med kvinnors ställning i samhället.

Bakgrundshistorierna tar lite tid, men å andra sidan inser vi vidden av ojämlikheten och hur chanslösa kvinnorna var om de inte hade en man vid sin sida, eller undantagsvis pengar. Kvinnor som trillade igenom det grovmaskiga nätet föll oerhört hårt, många dog. När kvinnorna i huset lägger ihop ett och annat och stakar ut en strategi börjar det bli riktigt spännande.

Det är fem generationer sedan kvinnorna sågs som lägre stående. Fick inte äga, inte rösta, inte vidareutbilda sej. Och de bestämde inte över sin egen kropp. Männen var en hindrande mur som omöjliggjorde minsta förändring.

De flickor som kom till staden för att tjäna hade inga rättigheter. Om de utnyttjades av män och blev med barn ansågs de vara lägre varelser och straffades. Försökte de göra göra abort begick de en straffbar handling och fick slita ont i olika tvångsinrättningar.

Efter den här historielektionen tänker jag på alla kvinnor som banat väg för hur bra vi har det idag. Visst det finns det kvar att göra men kunskap om orättvisorna och slitet är grundbultar för  att vi ska förstå att vi är där vi är idag. Aldrig glömma, aldrig slå oss till ro.

Katarina Wennstam, född 1973 i Göteborg, är journalist, författare, debattör och föreläsare. Hennes böcker handlar om relationen kvinnor-män, brott och sexualitet.

Döda kvinnor förlåter inte är första delen i serien; Sekelskiftesmorden

ISBN: 9789189750081

 

 

Egendom

av Hernan Diaz

Ett råd till läsaren; ge inte upp. Läs i alla fall dryga hälften och du kommer att få en aha-upplevelse. Boken består av fyra delar men det lönar sig inte alls att tjuvkika för då missar man den finurliga tvisten efter två olika ganska tunga memoarer. Låter det krångligt? Nja, Egendomar är lite av en Pandoras ask med trögt lock. Ekonomin förändras när spekulationsekonomin tar fart runt Wall Street i tjugotalets USA. Den stora börskraschen 1929 står i centrum. Hänsynslösheten gömmer sig i gigantiska byggnader där ny teknologi; telegrafi och telefoni påskyndar händelseförloppen. Särskilt i skyskrapan där Andrew Bevel och hans hustru Mildred bor och arbetar. 

Men Egendom hade väl inte vunnit Pulitzerpriset om den inte haft fler lager. New York är en enorm smältdegel, invandrargrupper har med sig sin kultur även konflikter, allt löper inte friktionsfritt. Rasism och våld finns på gatorna. I en helt annan del av staden rör sig de nyrika som vill knyta affärsförbindelser och förtvivlat gärna vill tillhöra rätt skikt i denna dynamiska tid. En som har insyn i båda världarna är spökskrivaren Ida Partenza och hon förstår att allt inte är vad det synes vara. Hon blir bärare av hemligheter utan att vilja det. Kvinnornas roll i Egendom skall inte underskattas.

Så vad är pengar egentligen*? Civilisationskritik anas när skamlösa finansmän skriver böcker om sig själva, vad annat kan de bli än självförhärligande. Effekterna av deras spekulationer blir omedelbart påtagliga; enorm fattigdom, nationens väl och ve står på spel. Roten till kaoset står att finna på Wall Street och mycket pekar på att Bevel fintat och gjorts sig en enorm förmögenhet. Hernan Diaz granskar makten och dess olika ansikten på ett förbryllande men finurligt vis. Allt är inte vad det synes vara.

Bara idén till den här boken ger guldkant åt innehållet. Genomförandet, perspektiven och språket är briljant. Även om jag inte går i taket så är Egendom en bok med långsam sprängverkan och får en absolut fyra. Utmärkt översättning av Fredrika Spindler. 

Hernan Diaz, 1973, är litteraturvetare och prisbelönt författare född i Argentina. Han bodde som barn i Sverige men familjen flyttade tillbaka när Argentina åter blev demokratiskt. Sedan många år bor och arbetar Diaz i USA.

Originalets titel är Trust vilket kan betyda två saker; tillit, förtroende och i USA en juridisk term 

”En trust (från det engelska ordet trust, förtroende) är ett juridiskt begrepp inom bland annat skatterätten och är en företeelse inom anglosfären, som därför saknar direkt motsvarighet i svensk rätt. Närmaste juridiska figur som kan sägas likna trusten är stiftelsen och då i synnerhet familjestiftelsen. Den främsta skillnaden är där att trusten till skillnad från stiftelsen inte är en juridisk person men även andra rättigheter som genom etablerad rätt tillerkänts i den anglosaxiska rätten har därmed ingen direkt motsvarighet i svensk rätt.

Företeelsen vilar på en brittisk rättstradition som har sina rötter från korsfarartiden, då egendom behövde tryggas under ägarens bortovaro. Genom praxis har konceptet utvecklats i länder som tillämpar common law och finns bl.a. i USA, Canada, Australien och Nya Zeeland.^[1] Källa: Wikipedia

* Sommar i P1 med Andres Cervenka juni 2023 är ett bra komplement för den som vill fundera över vad pengar är och deras värde. 

https://sverigesradio.se/avsnitt/andreas-cervenka-sommarpratare-2023

ISBN: 9789178092857

Det blödande hjärtat

 av Andrew Taylor

Vad hände egentligen med miss Penhow som en gång i tiden ägde både pengar och fastigheter men numera är helt försvunnen? Varför har Mr Serridge ett sådant osedvanligt intresse för sina hyresgäster? Och vem är det som skickar ruttnande hjärtan till huset på Bleeding Heart Square? Javisst blir man nyfiken och när dessa märkligheter utspelar sig i det dimmiga London på 1930-talet kunde jag inte låta bli, boken på loppishyllan blev min. Den visade sej dessutom ha förstrukna citat som jag slapp irritera mej på eftersom jag nickade instämmande när jag läste raderna. Vi tyckte lika boken igenom, läsaren med blyertspennan och jag. Ett sympatiskt överraskningsmoment, jag hade en läskamrat. 

Inklämt mellan mellan hus från olika sekel ligger i London, Bleeding Heart Square, det är mer en återvändsgata än ett torg men en gång i tiden har den skyddats av en grind vilken fortfarande finns kvar med tillhörande vakt. De hopträngda byggnaderna lutar sig ut över platsens mörka kullerstenar. Hyresgästerna i nr sju är en brokig samling kufar tycker Lydia Langstone, som tvingas ta sin tillflykt till sin far som bor där, efter att ha rymt från sin våldsamme man. Det är ont om både mat och värme och hon tvingas sälja av sina smycken eftersom pappan lever på knappa medel. Det blir snabbt tydligt hur priviligerad hon varit, nu måste hon vända på varje penny och tvingas till och med söka arbete. Lydia blir också observant på skumma saker i och kring torget. Varför står en man och spanar på huset och vem skickar ruttnande hjärtan som ligger och stinker på bottenvåningen? Tillsammans med den arbetslöse Rory börjar hon rota i alla olika hemligheter. 

England är fortfarande märkt av första världskriget, förlorade söner sörjs ännu och samhället har inte på långt när lyckats skapa tillräckligt med stabilitet som gynnar alla och envar. Det märks på köerna framför platsannonserna på bibliotekets anslagstavla, på de fattiga på gatan och för läsaren de ständigt märkbara klasskillnaderna. Att vara observant på var man befinner sig på den skalan registreras lika snabbt som om det var en man eller kvinna man mötte.

Ett krypande obehag smyger sig på och däremellan får vi läsa bitar ur den försvunna Philippa Penhows dagbok vilka ger mej en känsla av filmen Gasljus och Hitchockfilmer, utsatta godtrogna kvinnor som inte har medel att försvara sig. Tur då att Lydia Langstone verkligen bestämt sig för att bryta de band som tidigare tvingat henne till overksamhet. Trots att hon nu nödgas gå hungrig och frysa för att inte tala om oron inför framtiden ger hon inte upp. När hyresvärden Mr Serridges namn dyker upp i efterforskningarna börjar Lydia sakta se ett mönster som förskräcker. Allt mot en fond av regnblöta gator i ett London där fascismen dessutom är på frammarsch och sprider rädsla.

Välskrivet och intrikat och som sagt här finns iakttagelser väl värda att lägga märke till. Det blödande hjärtat är svår att släppa, bra miljöer och spänningen växer på olika plan. Att lyfta kvinnors roll i ett djupt konservativt samhälle är inte heller fel, bristerna och oron det föder syns tydligare då. 

Det blir en god trea för Det blödande hjärtat.  

Andrew Taylor, 1951, är en brittisk författare som bland annat skriver historiska spänningsromaner.

ISBN 9789137134642

En kvinna från Ragusa

Av Maria Occhipinti
Det var dags för en ny bok och jag stod för omväxlings skull vid bokhyllan. De nya brukar pocka på annars men varför inte välja en hyllvärmare denna gång? Det blev italienskt: En kvinna från Ragusa. Hur många flyttar har inte den varit med om? På baksidestexten ser jag att Maria Occhipinti föddes 1921 - hon skulle alltså fyllt hundra i år. En händelse som ser ut som en tanke. Omslaget andas 70-tal, ett utmärkt förord av översättaren Si Felicetti avgjorde saken. Det var dags för En kvinna från Ragusa.

Maria vågade först inte skriva själv men blev övertalad av en författarvän. Och väl var det. Maria O kan verkligen berätta. Varje gång jag fortsätter att läsa känns det som att jag är kvar i hennes flöde hennes utandning. Berättelsen om den fattiga barndomen i Ragusa, en stad i södra Sicilien, väller fram. Det finns så mycket att berätta om alla de fattiga som aldrig fått upprättelse. Det är den starkes rätt som gäller. De som har pengar kan t o m betala för att slippa hamna vid fronten.

Marias far var analfabet men som duktig hantverkare försörjde han familjen. I hemmet fanns ett fåtal tummade böcker, Maria går tre år i skolan. I tonåren grips hon av drömmar, hennes längtan är stark men utsiktslös, hon upplever en stor tomhet. Hon får låna Samhällets olycksbarn och slukar den. Med sin starka fantasi ser hon från och med nu helt annorlunda på sin omgivning, huvudpersonerna är totalt levande för henne. 

Orättvisorna träder fram, de som ingick som självklara delar för alla i grannskapet. Maria börjar reflektera, därefter finns det ingen återgång. Kriget gör att umbärandena blir än värre. Folk svälter.

Eftersom Maria drivs av ett starkt rättspatos kan hon inte vara tyst, det är hon som får föra sina grannars talan. En vinterdag slänger hon sig framför en fångtransport i protest vilket medför att hon blir internerad och deporterad. Maria är då i sjätte månaden.

I fängelset föds hennes dotter av en undernärd och frusen mamma. Nunnorna som talar om givmildhet saknar empati och snålar på precis allt. Den senare delen av boken skildrar fängelsevistelsen och slutligen befrielsen från ett sant helvete.

Ett citat från fängelset:
"Här finns ingen nåd, här existerar ingen godhet, för här straffar man en mor som opponerar sig för att hennes barn inte ska lida"

Maria Occhipinti var klarsynt och mycket modig. Hon såg orsakerna till att människorna led och hamnade i trångmål. De är inte onda men de saknar livets nödtorft. Maria Occipinti lämnar så småningom Sicilien med sin dotter.

Vilken kvinna, vilken röst. Att hon trots alla umbäranden ändå trodde på kärleken mellan människorna, vad är det om inte en urkraft. En kvinna från Ragusa får en stark trea för ett oförglömligt öde. 

Lästips för dej som vill läsa mer om kvinnor och tiden i Italien under andra världskriget är Elsa Morantes Historien ett måste. En fantastisk bok.

För den som kan italienska finns en uppläsning av några av Maria Occhipintis dikter på SoundCloud av Daita Maritinez

Gileads döttrar

Av Margaret Atwood

Hur gick det för Offred i boken Tjänarinnans berättelse? Boken som skrevs 1984 har fått välförtjänt ny uppmärksamhet mycket tack vare HBO-serien The Handmaid´s Tale (2017). Margreth Atwood skriver i ett pressmeddelande att det var av två skäl som hon fortsatte historien om Offred; "Kära bokläsare. Allt ni frågat mig om Gilead och hur den världen är uppbyggd har tjänat som inspiration för denna roman. Fast inte bara. Den andra inspirationskällan är den värld vi lever i idag" Margaret Atwood menar att de orättvisor och skändningar som kvinnorna drabbas av i böckerna har hänt någonstans i världen någongång. (Atwood kallar genren spekulativ fiktion) Det kan vara värt att ha i åtanke, böckerna är inte bara ett dystopiskt framtidsscenario*. 

Händelserna tar plats ungefär femton år efter det att Tjänarinnas berättelse slutade. Landet styrs av ett råd av Anförare i en strikt hierarki där kvinnorna, längst ned, bedöms utifrån sin eventuella fertila förmåga. De är fängslade, kan inte läsa, de kan inte röra sig fritt. Krig råder mellan Gilead och olika länder däribland Kanada. Gränsen bevakas men flyktingar trotsar faran.

Informationskrig pågår. Lilla Nicole, barnet som kidnappades från Gilead, används som propaganda mot fienden. Ondsinta människor rövade bort henne och den dag hon kan återbördas till sitt fädernesland, den dagen är något alla ser fram emot.

Att lägga så mycket kraft på att bevaka kvinnor, det är ett av teokratins medel att hålla kontroll men i grunden beror deras intresse av barnalstrande på att endast ett fåtal män är fertila. 

Bakom den behärskade fasaden har Gilead många problem och kanske kan motståndsrörelsen bidra till att skapa det kaos som behövs för att få landet på fall. Gileads döttrar berättas utifrån tre kvinnors upplevelser och erfarenheter. Två av dem Tant Lydia och Agnes vet in på huden hur det är att leva i Gilead, Jude/Nichol är en femtonårig ung kvinna från Kanada, som vi anar vem det är, och sakta byggs spänningen upp. Dock, den gastkramande kusliga känslan som fanns i Tjänarinnans berättelse saknas i Gileads döttrar.

Det finns ett drag av ungdomsbok i Gileads döttrar. Det kan bero på att två av rösterna är unga kvinnor och till många delar oerfarna. Korta stycken och korsklippta scener driver handlingen. För den som sett serien är det lätt att se miljöerna framför sig.

Gileads döttrar får en stark trea för den säkra pennan, för att man inte riktigt vet hur det skall sluta samt för det angelägna ärendet.

Relaterat, två superintressanta dokumentärfilmer:

* Hör min röst - slöjans revolution är en dokumentär som beskriver den orädda kamp kvinnor i Iran för mot den misogyna regimen.
Landet är stängt för journalister utifrån men tack vare mobilerna publiceras inblickar som får blodet att isas.  

Filmen går att se t o m 14 mars 2022.

ISBN: 9789113098838