Visar inlägg med etikett kriminalroman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kriminalroman. Visa alla inlägg

fredag 22 november 2024

Din tid kommer - roman om ett brott

av Carl-Johan Vallgren

Kommissarie Björling blir en vårvinterdag kallad till ett vattendrag utanför Falkenberg. I ån ligger en ung kvinna. Hon är i hans dotters ålder och stressen slår till. Björling har nyligen mist sin fru och är inte helt på banan än men såpass erfaren att han lyckas skjuta de mörka tankarna åt sidan för ett tag. 

Jag fångas redan efter första kapitlet och det gör inget att huvudpersonen är ännu en deprimerad polis i deckarvärlden.



Det är ovanligt med ett mord i lilla Falkenberg och Johanna från Rikskrim kommer för att stötta i utredningen. Även hon bär på  en tung sorg som har sin bakgrund i just Falkenberg. Johanna fasar för att bli igenkänd av gamla skolkamrater.

När Björlings dotter och pojkvän försvinner några veckor senare blir det snudd på ohållbart för teamet. Ska Björling verkligen orka?

Berättelsen utspelar sej 1993-94 åren innan internets genomslag vilket gör att mycket av undersökningarna är beroende av om personer är hemma vid sladdtelefonen eller arkiv som kräver långa resor. Allt går alltså långsamt, världen är inte insvept i The-world-wide-web ännu. Det här ökar på spänningen som stundtals blir olidlig.


En mycket väl välkomponerad kriminalgåta som har flera lager, ett plus för den som inte vill ana vartåt det lutar. Allt är bra; dialogerna, miljön och personernas samspel - är särskilt förtjust i polisen Henrikson som trots Björlings trubbighet står vid hans sida.

Jag kommer att minnas det djupa vemodet, de precisa naturskildringarna, den något oförutsägbara intrigen som håller mej alert, senare på tårna för det är listigt och snyggt gjort. Hade glömt att Vallgren är en mästerlig berättare.


Carl-Johan Vallgren,1964, är författare och musiker. Han är rikligt belönad för sitt författarskap bland annat för Den vidunderliga kärlekens historia som fick Augustpriset 2002. 


ISBN: 9789100801045 

onsdag 6 mars 2024

Snöblind

av Ragnar Jónasson

Jónasson skapar dramatik där snön spelar stor roll. På avstånd ser Siglufjördur ut som en mysig stad vid fjorden med sina fjäll i fonden. Men här finns både gamla och nya oförätter under ytan. Snödrivorna som växer sig höga ger den nybakade polisen Ari, som flyttat hit från storstaden till världens ände, tid att tänka och se saker ur nya synvinklar.



Kynnet hos människorna är avmätt. Försiktigt tilltal, aldrig ta i, helst förlita sig på det som varit, det trygga. Tomas som är Aris chef är den som står för lugnet, inte förhasta sig, han skruvar på sej när Arii kommer med egna idéer. Kärv konservatism verkar vara stadens credo.


Ragnar Jónasson skriver så visuellt. Det är lätt att se fjorden, de igensnöade gatorna hur det bultar av nyfikenhet bakom rutorna. Men man har också vänt bort blicken, kanske till och med blivit snöblind. Ska Ari få invånarna att äntligen se klart?



Det blir övervägande positivt för Snöblind. Stilen är snyggt kortfattad och bildrik, inskjutna överraskningar gör att spänningen stegras i takt med att snön faller, sidorna vänder sej själva, det blir en fyra.


Ragnar Jonason, född 1976 har jobbat som reporter på TV, i investeringsbank och undervisat i upphovsrätt på Reykjaviks universitet. Hans krimromaner är översatta till trettiofem olika språk. Snöblind är den första delen i serien; Det mörka Island, den följs av Aska.


ISBN: 9789178938162


Mer! En mer avslöjande text, för den som vill. Ingen spoiler.


Staden Siglufjördur ligger högst upp i norra Island. Dit flyttar den nybakade polisen  Ari en vinter. Egentligen undrar han varför han lämnat Reykjavik och flickvännen för Siglufjördur en liten stad längst upp i norr. Kanske var det för att han blev handplockad av den trygge polisen Tomas, kanske behövde han något nytt i sitt liv. 


Snöblind passar bra att läsa denna vita vinter. Fast där uppe nära polcirkeln är det värre. En smal tunnel längs fjället leder till den lilla staden som upplevde sin storhetstid när sillen gick till. Nu är det många yngre som flyttar till större städer. Men det finns ii alla fall ett sjukhus, polisstation och en teater kvar.


Men Ari hinner knappt börja tjänsten förrän en kvinna hittas på en bakgård, blodet har bildat stora vingar i snön hon är knappt vid liv. Ari får assistera, än är han inte torr bakom öronen. Det svider men tålamod är en dygd i den lilla staden. När dessutom stadens celebritet omkommer strax därefter börjar kommissarie Tomas dra öronen åt sig, det gäller att inte skapa oro och rädsla. Alla känner alla och skvallret flyger blixtsnabbt mellan gränderna. 


Samtidigt som snöovädret tilltar råkar Ari ut för inbrott och när tunneln till staden stängs ökar hans klaustrofobi. Men Ari visar sig ha en stark instinkt och ser sprickor i Tomas resonemang. Han följer andra spår som visar att det finns mörka hemligheter som inte tål dagens ljus. 


I takt med att instängdheten ökar blir Snöblind blir ganska spännande. Hemligheter och smussel, misstänksamhet och gamla oförätter sätter känslorna i svall och ingen kan fly, alla är instängda och misstankarna tar fart.


Det är inte förrän den dödströtte Ari tappar tålamodet och gör något dumt som det spricker upp likt isflak som stångas. Upplösningen blir både oväntad och klargörande, dessutom ändras Aris liv radikalt. 



måndag 11 september 2023

Entry Island

 av Peter May

När jag läste Svarthuset av Peter May för ca tio år möttes jag av något nytt. En sympatisk och dramatisk skildring av hur utmanade livet kunde vara på Hebriderna för ett sekel sedan. Stark sammanhållning på gott och ont, människor som i sin jakt på föda ständigt fick tampas med naturens nyckfullhet. Det viner fortfarande om öronen när jag tänker på männen som klängde på stupen högt ovan ett obarmhärtigt hav på jakt efter fåglar. Kombinationen av ett olöst mord i en natur som är obeveklig, det är den Peter May jag en gång fastnade för. 

I Entry Island flätas ett våldsamt mord på den kanadensiska ön Entry Island ihop med berättelsen om en förfader till polisen Sime MacKenzie. Släktingen var en av dem som tvingades att ge sig av från sin hembygd i Skottland för att hamna i Kanada. Då en okänd kontinent för alla ombord på de medfarna skeppen. Det är en stundtals plågsam historia. Engelsmännens råa behandling av fattiga bygger på verkliga händelser som har utspelats på Hebriderna*. 



Mordgåtan på Entry Island är besvärlig för Sime, han lider av sömnlöshet, dessutom är hans före detta fru med i teamet som skall lösa mordet. Dråpet på en känd affärsman är inte lika lättlöst som vissa i gruppen vill tro. Komplikationer, svartsjuka och stormvindar bidrar till ödslighet och spänning.

Peter May kan konsten att trollbinda men allt han skrivit är inte bra. bland annat delar i Enzo MacLeod-serien där en skotsk-italiensk forensiker löser spektakulära mord. Har läst två och blev mycket besviken, hafsigt är bara förnamnet. Här i Entry Island hålls ändå spänningen vid liv ända in i det sista, men varför är det så svårt att få till avslut som känns trovärdiga? Entry Island får en trea. 


Peter May ,född 1951, är en skotsk journalist och författare som skrivit för TV och film innan författarbanan, han är mycket översatt och prisbelönt. Peter May bor i Frankrike sedan tjugo år.

  • utrensningarna är kända under begreppet Utrensningarna av Högländerna. Något annat som har verklighetsförankring är karantänen Grosse Ile. Den ligger vid Saint Lawrencefloden i Kanada och är bevarad, den stängdes 1937. Ett stort keltiskt kors är rest där till minne av de femtusen irländska och skotska immigranter som dog där under 1847.


ISBN: 9789177011644




torsdag 31 augusti 2023

Ådalenserien

av Tove Alsterdal
Rotvälta, Slukhål och Djuphamn - tre kriminalromaner som sitter som en smäck.

Skotten i Ådalen och Höga kusten är kända begrepp och kanske känner vi till att det rör sig om Ångermanland. För polisassistent Eira Sjödin betyder landskapet mycket mer än så. Hon är en hemvändare, en som ber lite om ursäkt för bortavaron men nu behövs hon, mamman är dement och glider mer och mer in i dimman.

Eira är stationerad på polisstationen i Kramfors, hon och kollegorna har ett gigantiskt bevakningsområde. 

Det jag uppskattar 
Böckerna är händelsedrivna, det är också en bra mix mellan framåt och funderingar inåt som levandegör. Funderingarna bara finns där, känns aldrig som att Alsterdal skriver mej på näsan. Hon gestaltar traktens historia på ett naturligt sätt som får mej att vilja veta mer. Händelser som satt djupa spår vilket påverkar människor än idag. Eira lever med det varje dag eftersom hon är uppkallad efter den unga kvinna som dog av ett vådaskott under Ådalen-kravallerna 1931. Även utflyttningen som lämnat vackra gedigna hus helt övergivna. Här hur nerlagda sågverk bokstavligen gör sig påminda:
 

”Hon blev varse osäkerheten under sig, en terräng där djupa hål kunde öppnas, delar av Ådalens stränder bestod av fyllnadsmassor från sågverksepoken istället för fast mark”.


Eira Sjödin är som vem av oss, det är svårt att få ihop arbete och vardag. Oron gnager samtiidgt som hon verkligen gillar sitt oförutsägbara jobb. Hon är en bra polis; smart, omutbar, intuitiv.


Spänning, bra språk och karaktärer gör att jag omedelbart vill läsa vidare. Visst går det att läsa enstaka för deckardelen men det blir dubbelt givande om du börjar med:
 

Rotvälta; gammalt fall tas upp, sitter fel man i fängelse?
 
Slukhål; män som låsts in och lämnats att dö, finns något samband? Mycket spännande
Djuphamn; kvarlevor i älvens djup leder till gömda hemligheter i Eiras omedelbara närhet

Fler tänkvärda citat:
Om att vända hem
”Det fanns en obalans i att vara den som återvände. Något hade rubbats, handlade om lojalitet"

För en som läst en himla massa deckare gläds jag åt frånvaron av slapp slentrian i intrigerna, här rör vi oss på ny mark. Ibland hänger fallen samman med Eiras familj och lagren i utredningarna får ett annat djup. Altsterdal ger på några rader plats för eftertanke. Här om mammans tilltagande demens:

”Eira höll hennes friska hand, såg ögonlocken falla och ansiktet slätas ut, de många åldrarna som samsades under samma hud. All erfarenhet hon hade samlat på sig, hemligheterna som nu försvann”


Om förälskelse: …” han hade givit sken av att han var en man som kunde ge henne vad hon behövde, så som man gör i förälskelsens skeva början när ingenting är helt verkligt, men man inbillar sig att allt är sannare än förut”
 

Jag skriver det här sommaren 2023 men eftersom vissa trådar hänger i luften efter Djuphamn i del tre, har jag en stark känsla av att det kan bli fler delar i Ådalen-serien, h
oppas det.

Serien om Ådalen och Eira Sjödin får en klar fyra.
 

ISBN
Rotvälta: 9789179035259
Slukhål:   9789180181457
Djuphamn: 9789180187046




söndag 16 juli 2023

Avd Q - Natriumklorid

av Jussi Adler Olsen
Den nionde delen i serien om köpenhamnspolisens kalla-fallavdelning; Avdelning Q.

De fyra kollegorna på avdelning Q fått flytta från källarutrymmena, där allt började med Carl Mörck som ensam utredare. Då var han snudd på paria och bannlyst i korridorerna högre upp i huset. Men efter många uppklarade fall har avdelningen rönt respekt och kollegorna Assad, Gordon och Rose har funnit sig väl till rätta när de nu dessutom har fått rum med utsikt.


Julen står för dörren och Carl sitter i fönstret och smygröker och funderar över ett fall och om det finns samband mellan andra tidigare dödsfall som verkar ha skett periodvis. Indicierna hopar sig och jakten på en mördare som strör salt på brottsplatserna tar fart.

Han tyngs dessvärre också av att hans förflutna hunnit ikapp honom. Dramat som orsakade kollegan och vännen Hardy förlamning, ett ständigt gnagande dåligt samvete, blir aldrig lagt åt sidan av internutredarna. Fallet är som tandvärk det går inte att ignorera.

Det jag gillar med Avd Q är framför allt tonen; varm, rapp och bitsk om vartannat, lite dansk helt enkelt. De aparta kollegorna som numera accepterar varandras för- och nackdelar tillför sälta i i det malande utredningsarbetet. De har alla skuggsidor och demoner att slåss med på hemmaplan men tillsammans är de ett sammansvetsat gäng som nästan kan se igenom väggar. Det är också svårt att förutse handlingen vilket inte vill säga lite i dessa dagar när det finns ett överflöd av deckare.


Adler Olsen har betat av mörka delar i Danmarks moderna historia även internationell terrorism. Han har en viss fäbless för instängda offer vilket jag undrat en del över, även alla plågsamma scener, just tortyravsnitten är min reservation för serien, för annars håller Avd Q en mycket hög klass inom krim-genren.
Några av böckerna har filmatiserats med gott resultat och det är inget fel med dem eller rollprestationerna men visst hade det varit bättre med Bjarne Henriksen i rollen som Carl Mörck, han är ju som klippt och skuren för rollen - Danmark hallå! 

Natriumklorid blir efterhand otäckt spännande både vad gäller intrigen och vad som kommer att hända med Avd Q. Bra riggad och väl genomförd får Natriumklorid en fyra från en sommardeckarläsare. 

Jussi Adler-Olsen är en dansk författare född 1950. Han har främst skrivit thrillers och kriminalromaner, den första av böckerna om avdelning Q kom ut 2007.

ISBN: 9789100175634

måndag 24 april 2023

Susie Steiners kommissarie Manon Bradshaw

Vid polisen i Cambridgeshires våldsrotel både hörs och syns hon; Manon Bradshaw är definitivt ingen blyg viol, däremot en trofast kollega och en jäkligt duktig polis. 

När vi träffar henne i första boken är hon mitt i en fyrtioårskris. Ensamstående med åldersnoja, dödstrött på hopplösa dejter och vad värre är; risken att hon kanske aldrig ska få bli mamma. Men saker och ting utvecklar sig oväntat för Manon i det som hann att bli tre böcker.

Älskar dialogerna, hur Manon inte viker för de svåra samtalen när det kör ihop sig i familjelivet eller jobbet. Med Manon Bradshaw är det är en berg-och dalbana och man har aldrig tråkigt. I yrkeslivet går Manon ibland utanför ramarna när hon är alltför uppriktig och kör på instinkt men det höjer å andra sidan spänningen så att bladen vänder sig själva. 



Gillar också att Steiner tar upp aktuella samhällsfenomen som äter på vår solidaritet; girighet, korruption, rasism, bekvämlighet som gör att vi vänder bort blicken, Bitvis gör det ont att läsa. Men framför allt stärks jag i tron av att vi måste försöka se våra medmänniskor och trots motigheter går det med lite jävlar anamma, det kanske inte blir som du drömde men det blev ändå ok.




Susie Steiner avled endast 51 år gammal i hjärncancer. Trots sjukdomen avslutade hon det som blev den sista boken i serien om Manon Bradshaw; Tystat vittne. Det är en bedrift att hon hann att fullborda serien


En så sprudlande och talangfull författare! Så otroligt sorgligt. Men det hann ändå bli tre böcker om den färgstarka kommissarie Manon Bradshaw om vilken Susie Steiner lär ha sagt: Hon är 98,34% mig, resten är påhittat. 


Susie Steiner, född 1971, var en engelsk journalist och författare. Hon avled i juli 2022.


https://www.theguardian.com/books/2022/jul/13/susie-steiner-obituary


Böckerna om Manon Bradshaw och vår samtid skall helst läsas i ordning:

1 Saknad förmodad död. ISBN: 9789177797661

2 Person okänd                ISBN: 9789179033095 

3 Tystat vittne                   ISBN: 9789180182980





fredag 2 september 2022

Ytspänning

av Oliver Norek

Spänningsroman som utspelar sig vischan i sydöstra Frankrike. Ledsagare är en sargad men denna gång inte en missbrukande kommissarie. 


Noémie Chastain, vid narkotikapolisen i Paris, blir allvarligt skadad vid ett tillslag. Med halva ansiktet förstört plus det efterföljande traumat måste hon omvärdera det mesta. Hon förstår att det inte går att komma tillbaka som chef och fortsätta som förr. En lösning som hon under protest accepterar är att ta sig an ett distrikt långt ute på landet. Tjänsten har två syften, sondera terrängen för en eventuell nedläggning och att basa för en mindre arbetsstyrka som kommissarie.



Det blir omöjligt att vägra. Dessutom behöver Noémie perspektiv- och miljöombyte och kanske kommer hon sakta att vänja sig vid sitt skadade  ansikte. Efter tre mycket sömniga veckor i Avalon är Noémie mentalt inställd på Paris igen när ett försvinnande hamnar på hennes bord och hon måste börja agera som spaningsledare igen. Förväntningarna på No är höga, tur då att de fått en riktig supersnut med oanade talanger till den sömniga lilla staden.

Det är driv i berättandet och spännande på flera plan, dessutom kryddat med några stråk romantik, trots den krånglande No som hon kallar sitt nya jag. 

Titeln Ytspänning har att göra med byn som försvann under dammen som anlades för tjugo år sedan. Och nu har ett barnlik hittats. Det byn fasar för är om det är fler som kan ligga där under ytan, för det finns tre saknade barn.



Att ha den färgstarka Noémie Chastain som huvudperson är inget dumt val. Hur skall hon klara all anspänning, kanske få hela samhället emot sig och samtidigt läka både fysiska och själsliga sår? Oliver Norek slänger in den ena komplikationen efter den andra i den här bitvis intrikata historien med en spökstad och flera olösta personliga tragedier. Noreks historia växer åt många håll men No tappar inte trådarna fastän trasslet syns ogenomträngligt. Synd då att slutet känns en aning avhugget. Det kanske är lättare att konstruera problem än att föra dem i hamn. Mina förväntningar var högre än så, därför stannar betyget vid en trea. Men du som vill försvinna in i de märkliga och farliga förvecklingarna i byn Avalon ett par timmar är Ytspänning en perfekt bok för för hängmattan eller långresan.

Ytspänning får en hängmattefyra

Oliver Norek, 1975,  har tjänstgjort i många år inom olika delar av polisväsendet i Paris innan han blev författare.



ISBN: 9789188697950


 

måndag 10 januari 2022

Upprättelsen

Av Yrsa Sigurdardottir

Poliskommissarien Haldur har det inte lätt på sin arbetsplats. En incident med hans chef Egna har påverkat hans ställning så att han knappt får några vettiga arbetsuppgifter. Tur då att han har Gudlaugur
 som inte heller räknas in bland grabbarna. För grabbigt är det, ibland olidligt tycker Haldur. Men snart får de annat att tänka på, 16-åriga Saga har blivit brutalt mördad och dessutom är dådet filmat och spritt till hennes vänner. Eftersom utredningen står och stampar funderar Haldur på om det inte finns ett annat motiv till det hemska dödsfallet. 


Det visar sig att väl dolt under den vardagliga ytan har Saga mobbat en skolkamrat på ett djävulskt utstuderat sätt. Haldur känner vittringen och börjar rota i ungdomarnas förflutna. Till sin hjälp har han den motvilliga barnpsykologen Freija.

Polisen är van att utreda våldsbrott men hur hanterar man våld som inte är synligt? Upprättelsen tar upp en företeelse som påverkar många både barn och vuxna men barnen har mindre möjlighet att agera för att till exempel byta skola. De infernaliska och nedbrytande metoderna kan få människor att helt
 vilja försvinna eller planerar motdrag som inte är mindre våldsamma.

Yrsa Sigurdatottir är inläst på det osynliga våldet som mobbing är, att det ofta är en krets som mobbar och alla är rädda för att bli utstötta. De rationaliserar och normaliserar sina gärningar, det var ju bara på skoj, som lätt eskalerar i sin hänsynslöshet. Vanmakten föräldrarna känner, lidandet är fasansfullt. Vem agerar? Ja Haldur, Freija och Gudlaugur misstänker att någon agerat men varje gång de tror sig veta hamnar de i återvändsgränder. 

Mobbning är ett våldsbrott som berör alla för det handlar om hur vi behandlar varandra. Det är du och jag i första hand, hur vi uppfostrar våra barn, hur trygg och genomtänkt skolan/arbetsplatsen är. Spännande, skrämmande och högaktuellt. Det borde vara oläsbart men Yrsa Sigurdadottir har inte bara mörka trådar i väven. Relationerna och vardagsbekymren rymmer både värme och humor. För en oavlåtligt spännande handling, snygg hopfogning och personer man gillar får Upprättelsen en stark trea.

Yrsa Sigurdardóttír, 1963, är utbildad ingenjör men numera författare. 

Upprättelsen är tredje delen i serien om Haldur och Freija. Tidigare har hon skrivit om akvokaten Thora Gudmundsdottir.



ISBN: 9789150963465

måndag 1 november 2021

Dödens flod

Av Dervla McTiernan

Irland och polisstationen i Galway våren 2013. Cormac Reilly är ny i Galway men inte som polis, han 
testas av landsortskollegorna eftersom han tidigare arbetat vid en specialenhet i Dublin. 

Aisling är läkarstuderande efter flera nätters jour nås hon av beskedet att hennes pojkvän Jack har hittats död. Polisen tror att det är självmord, vilket är obegripligt. Att Maude, Jacks syster dyker upp just nu efter att ha varit i Australien i tjugo år är också märkligt. Maude går hårt åt polisen som inte vill utreda Jacks död. 


Spelplanen är utlagd och det är sårigt, regnigt och svårt både med sorg och frågetecknen kring Jacks död och med den förgiftade stämningen på polisstationen. Cormac känner sig allt mer utfrusen t o m av sin chef.
 Det blir så småningom rejält spänt när Cormac bestämmer sig för att rota i Jacks och Maudes bakgrund,
Dervla McTiernan kan konsten att bygga upp spänningen utan att det känns uppenbart konstruerat. Skärvor av hemligheter flyter sakta upp till ytan och stramar åt handlingen. Sträckläsning följer.

Och hon kan sitt Irland. Katolska kyrkan hade familjerna i hårda tyglar och inte bara dem, de kunde diktera villkor för både socialtjänst och skolor för bara en generation sedan. Familjen först och främst och vad som sedan hände bakom de stängda dörrarna angick ingen annan. Det här beskrivs med isande vrede. Det tillför en välbehövlig dimension. Jag gillar också kvinnoporträtten. Den kvinnliga polisen som stretar på och arbetar med våld i nära relationer häcklas på stationen och kallas manshatare. Aisling som hårt arbetande läkarstuderande och den inte helt konfliktfria relationen till hennes svägerska, one-man-band-Maude som envetet hävdar att allt inte är utrett. 

Dödens flod är den första i serien om kriminalkommissarie Cormac Reilly och jag vill gärna följa honom vidare. Hoppas Dervla McTiernan kan bibehålla hans rättspatos och sympatiska framtoning plus hans känsla för att fånga upp där det skaver i samhällsbygget. Det är ju där polisen borde arbeta om den inte är korrupt och tittar åt ett annat håll. Dödens flod får en stark trea.

Dervla McTiernan från Irland, född 1977 i Cork Couty. Arbetade tolv år som advokat innan hon flyttade till Australien där hon började sin författarbana. 

ISBN: 9789177818953


tisdag 24 augusti 2021

Järtecken - roman om ett brott


Av Christoffer Carlsson
När jag ser undertiteln - roman om ett brott - klingar det till i minnet. Sjövall&Wahlöös tio kriminalböcker mellan 1965 - 1975 hade  samlingsnamnet Roman om ett brott. Finns här en tanke, en hommage till författarduon? Det Sjövall&Wahlöö synade var det de första sprickorna i välfärden. Och här kanske det finns beröringspunkter för det är inte utan att man slås av sociologi- och samhällsperspektivet när pusselbitarna fogas samman i Christoffer Carlssons bok Järtecken. För vem är brottslingen egentligen?

I det lilla samhället Marbäck går alla barn i samma skola, senare samma fester och när det är dags för vuxenlivet då finns det de som flyttar vidare och de som knappt fixat skolan och inte vågar ta nästa steg. Vad händer med deras inre när man ses vid hemvändarträffarna vid jul då jämförandet är oundvikligt. En utströdd flock män som ständigt känner sig lite vid sidan, en aning bortglömda. Att dessutom ha en belastning för att ens morbror dömts för dråp, som Isak har, det gör att hela livet haltar. 

Kriminalhistorien spänner över tjugo år och på den tiden hinner pojkar bli män. Isak var pojke då, han älskade som morbror Edvard. När hela bygden vände bort blicken, han var ju släkt med en mördare, då krympte något inombords. Utredaren Vidar, en gång ung och hungrig, idag krökt av livets motgångar. Att mer eller mindre bli avskedad som polis är en tagg som sitter djupt. Han skulle slutat rotat i fallet där en ung kvinna, Lovisa Markström, brann inne. Vidar kan inte bli kvitt känslan av att något var fel, att Edvard som dömdes inte var rätt man. 

Det är en lång historia, stundtals något seg men så väl berättad att det är svårt att sluta läsa. Och det handlar om Carlssons fascination för våra inre, för detaljer och mönster och hur vi påverkas av det yttre**.

Så småningom får fallet sin upplösning men många har råkat illa ut på vägen. Samhället blir kanske aldrig det det var en gång när det var dans kring midsommarstången för över tjugo år sedan. 

Christoffer Carlsson har skrivit en sammansatt historia. Människors öden hakar  oundvikligt i  varandra och frigörelsen från det sociala arvet kan synas omöjlig. Vardagligheten står i fokus och jag tänker att de små gärningarna kan vara avgörande för att undvika att den tunnaste länken i kedjan skall brista. Järtecken får en fyra för en fascinerande kartläggning av det inre och det yttre och för den som inte ger sej - en spännande upplösning. 



Christoffer Carlsson,1986 är författare och kriminolog och skrivit flera böcker som utspelar sig i Halmstadtrakten.

**I Bokcirkeln där Carlsson och Kerstin Ekman diskuterar Spionen som kom in från kylan talar de bland annat om kriminalgenren och om det går att vidga det som uppfattas som de givna ramarna för kategorin. Mycket intressant


ISBN: 9789100178482


söndag 29 november 2020

Villebråd

Av Deon Meyer



Att återvända till vissa huvudpersoner kan i bästa fall väcka både hemkänsla och förväntan, särskilt om de innan har tecknats troärdigt och att de dessutom har hjärtat på rätta stället. Det har de sydafrikanska kriminalpoliserna Bennie Griessel och hans vapendragare Vaughn Cupido. Tilltufsade av livet försöker de envist få fast mark under fötterna trots skilsmässor och i Bennies fall även tidigare missbruk. Dessa erfarna rävar ställs denna gång inför ett märkligt dödsfall. En livvakt är hittad med en kniv i kroppen mitt uti ingenstans längs tågbanan mellan Pretoria och Kapstaden. Som om inte detta var nog kallas de in i att även utreda ett självmord med mystiska förtecken. Samtidigt förstår vi att det politiska läget 2018 i Sydafrika är mindre stabilt. Den ekonomiska brottsligheten äter på samhällskroppen och det talas om en hotande statskapning. Poliserna är medvetna om läget men ser som sitt adelsmärke att hålla avdelningen fri från all påverkan.



I Bordeaux har den tidigare elitsoldaten Daniel Darret till sist hittat ett gömställe som passar honom. Mödosamt har han byggt upp ett stilla liv som lärling hos en möbelrenoverare. Han håller sig för sig själv och återfår sakta ett efterlängtat lugn. Tills en dag då han får ett oväntat besök från dåtiden och ställs inför ett omöjligt val. Sydafrika behöver sin son för att utföra en snudd på omöjlig operation. Hur Daniels uppdrag så småningom hakar i polisernas utredning får vi reda på i sista fjärdedelen och här lägger författaren in ett högre tempo och korsklipper mellan de olika spelplanerna som i en film, med tillhörande twist. Här går det inte att släppa boken. 




Under läsningen undrar jag hur det skall gå på många plan, med brotten men också med staten Sydafrika och relationerna i de nya familjekonstellationerna. De relieferna är viktiga och säkert en anledning till att jag återkommer till Bennie Griessel & Co. 
Deon Meyer är skicklig på att levandegöra både människor och miljöer på ett okomplicerat samtidigt fängslande sätt. Det är väl det som är den skicklige hantverkarens signum tänker jag, läsningen flyter på för att arbetet är gott utfört. Villebråd får en fyra för att när väl inlevelsen väcks går det inte att sluta och jag slukar dessa fyrahundra sidor i ett nafs. Detta är numera en Bennie Griessel-deckare förstår jag och del sex. För att lära känna poliserna ordentligt rekommenderas att börja från början med Devils Peak.


För den som vill veta mer om Deon Meyer och om krimgenren i Sydafrika
Desegregating language: new afrikaans crime novel 


ISBN: 9789127167834


torsdag 24 september 2020

Kvinnan i fönstret

Av A. J. Finn
Om du tänkt läsa Kvinnan i fönstret är det ett stort plus om du gillar film noir eller Alfred Hitchocks filmer. Igenkännandet ger inte bara en ideliga ahaupplevelser, de bidrar också till att fördjupa de psykologiska thrillerinslagen, och de är en del.

Eftersom jag inte vill förstöra nöjet för den som vill rida på spänningsvågen kommer endast en kort inledning. Anna Fox bor ensam i ett gammalt långsmalt hus i New York där hon kikar med intresse på folk från sitt fönster. En ny familj, Ashstons enligt google, flyttar in tvärs över. Anna har inte varit utanför dörren på nästan ett år. Agorafobi och depression gör att hon är helt beroende av leveranser vid dörren och sitt internet. Jo hon har en inneboende också, David, som hjälper henne med diverse vaktmästarsysslor, han bor i källarvåningen. Doktor Anna Fox, tidigare barnpsykolog, hänger mycket i soffan med ett glas vin och ser om gamla svartvita klassiker när hon inte kollar på grannarna i sin Nikon, som har bättre skärpa än en kikare. Förbryllande saker händer i den nya familjen tvärs över gatan, Mr Ashton förefaller vara en hetsig man som förtrycker sin tonårsson och verkar det inte som att det grälas våldsamt, Anna hör till och med höga skrik. Dramat kan börja.


Är det viktigt om det är en man eller kvinna som skriver? Svaret ligger väl hos mej själv antar jag. Undermedvetet trodde jag att en kvinna var författaren, kände till boken men inte att A. J. Finn var en pseudonym för Daniel Mallory med bakgrund i förläggarvärlden i både USA och England. Kvinnan i fönstret skrevs under en sjukskrivning för depression vilket inte känns oviktigt i sammanhanget. Gillar att jag misstog mig men tror det har med berättarrösten att göra.


Anna berättar själv vilket snävar åt perspektivet - det ska man ha i minnet om man vill klura över handlingen - och glädjande nog har hon kvar sin humor och självironi trots allt elände. Det är tryck och driv i texten och själva thrillerbygget är verkligen skickligt konstruerat. Det var längesedan jag sträckläste till långt in på natten och det är ett gott betyg. Spänningen stegras och ledtrådarna är så väl gömda, att när de sent avslöjas blir det svårt att tagga ner. Å andra sidan sker detta på de allra sista sidorna i den ganska tjocka boken. 
Sammantaget får 
Kvinnan i fönstret en fyra. 



P. S. Det går inte att komma ifrån Alfred Hitchcock och jag drar mej till minnes hans resonemang om skillnaden mellan spänning och överraskning:

“There is a distinct difference between "suspense" and "surprise," and yet many pictures continually confuse the two. I'll explain what I mean.


We are now having a very innocent little chat. Let's suppose that there is a bomb underneath this table between us. Nothing happens, and then all of a sudden, "Boom!" There is an explosion. The public is surprised, but prior to this surprise, it has seen an absolutely ordinary scene, of no special consequence. Now, let us take a suspense situation. The bomb is underneath the table and the public knows it, probably because they have seen the anarchist place it there. The public is aware the bomb is going to explode at one o'clock and there is a clock in the decor. The public can see that it is a quarter to one. In these conditions, the same innocuous conversation becomes fascinating because the public is participating in the scene. The audience is longing to warn the characters on the screen: "You shouldn't be talking about such trivial matters. There is a bomb beneath you and it is about to explode!"

In the first case we have given the public fifteen seconds of surprise at the moment of the explosion. In the second we have provided them with fifteen minutes of suspense. The conclusion is that whenever possible the public must be informed. Except when the surprise is a twist, that is, when the unexpected ending is, in itself, the highlight of the story.”


ISBN
9789100172374