Matrix

av Lauren Groff
Påverkad av Trumps lögner och första Coronavågen flydde Lauren Groff in i en fiktiv värld. En delvis stängd värld i form av ett kloster i 1100-talets England, hennes huvudperson är en 17-årig flicka som ingen vill ta ansvar för. Dessutom är hennes chanser på äktenskapsmarknaden lika med noll eftersom hon är ful och har bestämda åsikter. Marie förvisas till ett kallt och fallfärdigt kloster, där flertalet nunnor är sjuka, och hennes uppenbarelse väcker förundran och förskräckelse. Marie känner sig förvisad och våndas i den karga miljön. Men med tiden tar hon sig samman och sakta får hon klostret på fötter.

Det här är Lauren Groffs helt egna version av Marie de France, den första franska poeten i litteraturhistorien. Marie har franskt påbrå och vistades i Frankrike som ung flicka. 

Klostret är ett minisamhälle. Förutom att be böner utvecklar nunnorna sina hantverkskunskaper, även språk och skrift. Hur samhället utanför ser på nunnorna är inte minst viktigt. Avunden och vidskepligheten är inte långt borta vilket Marie försöker stävja genom välgörenhet och spejare både i England och på kontinenten. Trots sin organisations- och diplomatiska förmåga väcker klostret ont blod i de kringliggande länen. Det är inte bara idyll bakom klostermurarna. 

”…För ett kloster är kollektivt; privatsaker är emot Regeln. Ensamhet är lyx, till att tänka blir det aldrig särkilt mycket med tanke på allt arbete, all meditation”

Språket är avgörande för hur man närmar sig en värld som existerade för över niohundra år sedan och Lauren Groff lyckas hyfsat med tidsförflyttningen. Tankevärlden med helgon, syner och tecken finns med även i det robusta arbetet och inte minst i alla själarna som Marie ansvarar för. Många upplevelser utgår ifrån sinnena och kroppen; aldrig få sova ut, fukten, hungern och smakerna, åtrån som inte kan tyglas. 

Marie är i sanning en viljestark kvinna en egenskap som egentligen inte premieras i klostermiljön, men hon är en kvinna med maktambitioner vilka hon försöker dämpa och dölja. 

”En kvinnas makt finns bara i den utsträckning hon tillåts ha den”

Matrix får en stark trea för en fascinerande berättelse om medeltiden och kvinnans roll i det mansdominerande samhället. Och kanske har den faktiska Marie och hennes nunnor varit med att skapa något som satt vidare spår ända in i vår tid?  Här blir det lite svårt med avvägningen mellan fiktion och den verkliga historien. Ibland får jag glimtar av Game of Thrones i tanken och när de väl en gång dykt upp är det svårt att få bort det filtret. När det händer blir jag vilsen trots nunnornas finurliga sätt att försvara sig och Maries intrikata maktbygge. Har jag blivit förförd av ett osannolikt porträtt för att det passar vår tidsålder? Eller skulle det faktiskt ha kunnat hänt?

Här en intervju från november 2021 i P1 Kultur: Matrix - följ med författaren Lauren Groff till ett nunnekloster på 1100-talet
14 min.

Lauren Groff,1978, amerikansk prisbelönt romanförfattare som bor i Florida, USA. 

ISBN: 9789189393066

Det vackra mysteriet

Av Louise Penny 

Den sympatiske kommissarien Arnald Gamache får brådstörtat packa sin väska och ge sig av in i Kanadas djupa skogar tillsammans med kollegan Jean-Guy Beauvoir. De tar sig till klostret Saint Gilbert entre les Loups där ett våldsamt brott begåtts. 

De tjugotvå Gilbertinermunkarna praktiserar tystnad men att hylla Gud med överjordisk vackra hymner är tillåtet. Deras gregorianska sånger har nått över världen vilket påverkat munkarna i det isolerade klostret på gott och ont. Tragedin i klostret är en av trådarna i boken. En annan är en olöst konflikt inom polisavdelningen som minst sagt ligger och skaver. Gamache drivs ibland till ursinne av sin överordnande Francoeur, mannen som är upphovet till agget. När just han dyker upp vid klostret nästa dag går det inte att undvika att animositeten eskalerar. Gamache måste härbärgera konflikten samtidigt som han försöker lösa mordet på en av munkarna. Att den interna konflikten inte löses bådar för en fortsättning. 

En intrig i ett kloster. En omöjlighet kan tycka sdär frid och godhet borde råda. Att författaren valt just ett kloster som brottsscen för att resonera kring hur människor hanterar sina inre demoner kanske kittlar en aning. Både poliserna och munkarna som presenteras våndas på ett eller annat sätt. Ibland närmar sig Det vackra mysteriet rent existentiella frågor. När jag kikar in på Louise Pennys hemsida sammanfattar hon sitt intresse för dessa frågor genom att citera W H Auden. 

”Goodness existed, that was the new knowledge/his terror had to blow itself quite out to let him see it”

Återkommande i boken finns resonemang kring godhet, den finns men utmanas ständigt. Vi kan inte undvika fruktan men vi kan försöka motverka den genom att hantera rädsla med godhet och vänlighet och vikten av att ta vara på det vackra. Alla som har framträdande roller i boken tampas var och en på sitt sätt. Tydligt blir det när klostrets symbol, det två omslingrande vargarna förklaras, den ena god den andra ond, och hur hantera vilken som ska ta överhanden över ens själ? Ursprungsfolkets visdom menar att du själv bestämmer vilken av vargarna du vill mata.

En fascinerande miljö som bjuder in till en det-stängda-rummets gåta. Ett sätt att närma sig en lösning är att lära känna munkarna. Det tar ett tag men sedan löser Gamache gåtan med sedvanlig ackuratess men Det vackra mysteriet är en aning för omständlig och får därför endast en trea.

Det vackra mysteriet är bok nr 8 i serien om kommissarie Arnald Gamache. Louise Penny skriver böckerna så att de skall kunna läsas fristående men självklart är det mer intressant om man förstår bihandlingarna som återkommer. Jag har läst flera böcker om Gamache och störs inte nämnvärt när det dyker upp detaljer ur det förflutna, det brukar reda ut sig under läsningens gång. 

Läs mer om klostret som inspirerat; Abbey of Saint-Benoit du lac

ISBN

9789177816065

Upplösning

Titeln anspelar på vad juristen Matthew Shardlakes egentliga uppgift är, att bana väg för att klostret i Scarnsdale skall sluta existera. Vi är i England 1537 med Henrik Vlll på tronen men i kulissen är det Thomas Cromwell som drar i trådarna. Pengar behövs till statskassan, fejden med papisterna finns tätt under ytan och när ett mord sker på klostret i söder får Shardlake i uppgift att i första hand lösa illdådet och i andra hand syna och förbereda för en nedläggning av verksamheten.

Den döde är den tidigare utsände. Han hann inte så långt med att granska verksamheten innan han brutalt dödades. Matthew Shardlake får med sig Mark Poer, en vacker livvakt tillika juridikstudent. Shardlakes puckelrygg är en av alla bildkontraster i berättelsen. Hans lyte har påverkat både sinnet och hans syn på medmänniskorna.

Det är vinter och i de många klosterbyggnaderna är det fuktigt, mörkt o kallt. Men inte hos alla. Vissa munkar med högre rang har både gott om mat o vin och varmt på sina kammare. Detta sticker i ögonen på reformisten Matthew Shardlake. Skärseld, guldglitter, reliker och bikt - allt skall bort.

Sändebuden från Cromwell skapar rädsla och när fler mystiska brott sker på området blir alla på sin vakt och spänningen stiger. Snöstormarna och mörkret utanför bidrar till att strama åt handlingen.

Tudortiden har skildrats i mängder av tv-serier, filmer och böcker ofta då med fokus på hovet. Här är vi i utkanten av en politisk omvälvning. I tider av osäkerhet när människors liv och hem hotas är våldet inte långt borta. Och i ett minisamhälle som ett kloster blir det extra tydligt. Här en annan tacksam bild. Klostret med sina murar skyddar inte när tiderna förändras. Större saker timar och påverkar samhälle och människor. Kungens strider för landområden kostar pengar.

En kärlekshistoria skruvar till intrigen några snäpp. Hur skall det gå för vackra Alice som arbetar i köket och som både Mark och Matthew kastar lystna blickar på?

C J Sansom är jurist och historiker och har sagt att han beklagar tv-serien Tudors, 2007, vilken fokuserar för mycket på prål, ränksmiderier och dräkter. Upplösningen av klosterväsendet är en brytpunkt i Englands historia och värd ett större intresse. Jag tänker på att Hilary Mantel som skrev om Cromwell, Wolf Hall, 2009, några år senare har bidragit till att vidga synfältet men det visste inte C J Sansom om 2003.

Kriminalgåtan vävs snyggt in i historien medan vi irrar runt i klostergångarna tillsammans med de frusna Matthew och Mark. Upplösning är välkomponerad och intresseväckande får och en rejäl 4 inte minst för att jag blivit mer nyfiken på den här omvälvande tiden.

Upplösning är den första i serien om Matthew Shardlake och utkom 2003, den sjunde kom 2019. Tyvärr verkar bara del 1 Dissolution vara översatt till svenska.

Relaterat:
Ellis Peters skrev om munken Cadfeal som löste mordfall i engelsk medeltid
Hilary Mantels två böcker om Cromell och Tudortiden Wolf Hall trilogy. Tredje delen kommer våren 2020
C J Sansoms hemsida
https://www.bokbloggar.se/isbn/9189380479/