En något annorlunda kriminalroman som borrar djupt och länge och är därmed en tjock en,

Stierna är ett befälsämne, det märks när han har sina läsningar, det vill säga samlat alla kriminalpoliser och redogör för läget i landet och i Stockholm. Hans chef litar benhårt på Stierna som också har en naturlig auktoritet och därmed lätt att få manskapet med sig. Han är relativt nygift och bor ute på stan. En del poliser bor i själva polishuset på Kungsholmen med sina familjer men det är något Stierna aktar sig för.
Så dyker det ohyggliga mordet på en åttaårig flicka upp och Stierna blir ansvarig för utredningen. Ingrid Olsson hittas i ett nerlagt varv på Djurgården en sensommarnatt. En man i kostym och hatt har setts i omgivningarna men det är oerhört svårt att komma vidare. Fler poliser sätts in letandet och man förstår att Ingrid har förts bort från Vasaparken en sen kväll. Stierna lovar den ensamstående mamman att han kommer att hitta förövaren. Så växlar handlingen till 1953 och Stierna är inte längre kommissarie vid våldsroteln. De senare åren har han förestått Polismuseet. När han lämnar den posten är det bara någon vecka till innan fallet Ingrid Bengtsson blir preskriberat. Han tar båten till Visby där alla akterna väntar, skickade innan, på hotellet. I Visby promenerar Stierna, äter en stilla middag och lägger sig och funderar medan domkyrkan slår sina dova slag. Tiden håller därmed helt påtagligt på att rinna ut för fallet som tagit all hans kraft, hans äktenskap och till och med hans karriär.
En journalist har spårat upp Stierna och vill göra ett porträtt av den kände polisen. Motvilligt går Stierna honom till mötes och det blir några kvällar med öl och samtal.
I återblickarna förstår vi vilken otrolig möda man gjort sig i spaningarna efter mannen i kostymen och hans stulna Chevrolet. Vasastadens alla ölhak och fik finkammas, alla som kommit i kontakt med flickan och hennes familj intervjuas flera gånger. Den tekniska avdelningen gör allt för att söka finger- och däcksavtryck. Till slut går man ut i pressen med en halvdan teckning. Men inget resultat, mannen är som uppslukad av jorden, tills…
Det finns ett tillfälle när polisen är hack i häl på den misstänkte och nu när det gått 30 år är Stierna beredd att berätta en del av den historien.
För stockholmsälskaren är boken ett måste. En osynlig är lika mycket en stadsskildring med instuckna historiska skeenden som påverkar invånarna mer eller mindre, kafferansoneringen till exempel.
Krimhistorier skall aldrig avslöjas och här skulle jag vilja säga att i fallet Den osynlige skulle det vara en ren dödssynd. Så du som tycker att det är segt emellanåt - håll ut och kika inte i slutet!
Detta är den första boken i serien Historiska Stockholmsmord
4,0
Läst januari 2018