De tre musketörerna - äran, makten och girigheten

av Gun-Inger Kjellander

Hur det kan gå när kommunala tjänstemän får guldsot och börjar tänja på gränserna. Girigheten blir ett gift för att möjligheterna finns. Det som berusar har ofta en baksida och andra människor blir lidande. Moralen får parkera i farstun när affärer ska göras på ”rätt sätt” med smicker och dyra gåvor som smörjmedel. 

Författaren menar att hon har inisiderkunskap av hur fastighetsbranschen fungerar i Sverige. Vi som trodde att lagar och regler var tillräckligt, vi får tänka om. Förr betydde ett handslag att man var överens och litade på varandra. Glöm det, kryphålen har nosats upp och reglerna rundas. Det är bara att hoppas att det finns kunnigt och omutligt folk som revisorer och kommunpolitiker i våra kommuner för där korruptionen tar sig in där är den svår att utrota.

Handlingen är placerad i en mellanstor kommun utan namn. Där är Charlotte är fastighetschef, noga och samvetsgrann med reglerna. Men framstötar görs av kända fastighetsmagnater som letar efter de som går att manipulera och sedan är cirkusen igång.

Om det som det beskrivs i Tre musketörer existerariär det allvarligt. Jag trodde att upphandlingar och andra administrativa trösklar var till för att stävja korruption men som alltid finns det dem som hittar kryphål.

Plus: beskrivningen av hur lurendrejerierna kan gå till. Författarens patos för den lilla människan som lätt kommer i kläm när det skall skäras guld.

Nackdelarna med boken är att den är på tok för omständlig och något för lång. 
Att sälja boken som en deckare är helt fel etikett. 

Det blir en tvåa. Ett lovvärt försök och kanske hade det blivit mer spänst i texten om den stramats åt.

Gun-Inger Kjellander är numera pensionerad fastihetsägare och bosatt i södra Sverige. Läs mer om författaren här


ISBN: 9789189778474

Susie Steiners kommissarie Manon Bradshaw

Vid polisen i Cambridgeshires våldsrotel både hörs och syns hon; Manon Bradshaw är definitivt ingen blyg viol, däremot en trofast kollega och en jäkligt duktig polis. 

När vi träffar henne i första boken är hon mitt i en fyrtioårskris. Ensamstående med åldersnoja, dödstrött på hopplösa dejter och vad värre är; risken att hon kanske aldrig ska få bli mamma. Men saker och ting utvecklar sig oväntat för Manon i det som hann att bli tre böcker.

Älskar dialogerna, hur Manon inte viker för de svåra samtalen när det kör ihop sig i familjelivet eller jobbet. Med Manon Bradshaw är det är en berg-och dalbana och man har aldrig tråkigt. I yrkeslivet går Manon ibland utanför ramarna när hon är alltför uppriktig och kör på instinkt men det höjer å andra sidan spänningen så att bladen vänder sig själva. 

Gillar också att Steiner tar upp aktuella samhällsfenomen som äter på vår solidaritet; girighet, korruption, rasism, bekvämlighet som gör att vi vänder bort blicken, Bitvis gör det ont att läsa. Men framför allt stärks jag i tron av att vi måste försöka se våra medmänniskor och trots motigheter går det med lite jävlar anamma, det kanske inte blir som du drömde men det blev ändå ok.

Susie Steiner avled endast 51 år gammal i hjärncancer. Trots sjukdomen avslutade hon det som blev den sista boken i serien om Manon Bradshaw; Tystat vittne. Det är en bedrift att hon hann att fullborda serien

En så sprudlande och talangfull författare! Så otroligt sorgligt. Men det hann ändå bli tre böcker om den färgstarka kommissarie Manon Bradshaw om vilken Susie Steiner lär ha sagt: Hon är 98,34% mig, resten är påhittat. 

Susie Steiner, född 1971, var en engelsk journalist och författare. Hon avled i juli 2022.

https://www.theguardian.com/books/2022/jul/13/susie-steiner-obituary

Böckerna om Manon Bradshaw och vår samtid skall helst läsas i ordning:

1 Saknad förmodad död. ISBN: 9789177797661

2 Person okänd                ISBN: 9789179033095 

3 Tystat vittne                   ISBN: 9789180182980

Manhattan Beach

Av Jennifer Egan
Örlogsvarvet i Brooklyn New York sjuder av aktivitet efter attacken mot Pearl Harbor 7 december 1941. Varvet är säkerhetsklassat men Anna har lyckats komma igenom nålsögat och nu sitter hon och granskar små maskindelar i en stor sal med andra kvinnor. Från fönstren syns det enorma krigsfartyget Missouri växa fram. Anna som tagit jobbet för att försörja sin familj sedan pappan försvunnit vantrivs med sina arbetsuppgifter. På en lunchrast iakttar hon en pråm med dykare och en låga tänds - hon vill lära sig att dyka. Vid den här tiden fanns inga kvinnliga dykare.

Det här är en av tre trådar i en omfattande historia som rör sig mellan trångbodda kvarter till New Yorks societet. Vi lär känna nattklubbsägaren Dexter Styles och Annas pappa Eddie Kerrigan som båda har hittat sina sätt att överleva i storstadsmyllret där gränsen mellan svart och vitt är mycket flytande. Infernaliska rävspel sker bakom kulisserna och ett människoliv står inte högt i kurs. I centrum står Anna men också kriget som påverkar allt och alla, särskilt kvinnorna. Jämförelsen på omslaget med Dickens är inte helt fel.  Människor som inte låtsas om varandras existens men samtidigt är beroende av varandra i en räcka av vad som ser ut som tillfälligheter. Detta smälts samman med detaljrika skildringar från hem, krogar, gatuliv till salonger, arbetsplatser som varv och sjömansliv i fullskaligt krig. Vilken palett hon har i handen Jennifer Egan som verkar frossa i detaljer från alla slags interiörer utan att man tappar tråden. Hon lyckas även med mästerstycket att aldrig tråka ut samtidigt som handlingen blir mer o mer intrikat. Samtidigt får jag del av New Yorks historia som är fascinerande, djungelns lag tycks aldrig vara långt borta. I efterordet märks att en diger research ligger bakom trådarna i berättarvarpen. Jennifer Egan är en god berättare, det här är en spännande bok som är svår att släppa och som man längtar efter att få fortsätta läsa. Skickligt och uppslukande, Manhattan Beach får en fyra

Varvet Anna arbetar på heter New York Navy Yard

Slagskeppet som byggs på varvet under stor sekretess, USS Missouri

Jennifer Egan, född 1962, är journalist och författare 

ISBN

9789100174958

Devil´s Peak

Deon Meyer. Läst på engelska men boken är översatt från Afrikaans 2006. 

Bra ihopflätade delar. I början helt separerade och ganska långa mot slutet kortare och kortare ju mer de får med varandra att göra. Detta ökar intensiteten men det viktigaste är att jag inte helt kan gissa hur det hänger ihop, Där är några obesvarade eller delvis osynliga delar från de tidigare berättelserna som avslöjas vilket höjer dramatiken och skärper inlevelsen betydligt.

Vi är i Sydafrika, Cape Town nutid. Personerna vi följer från början är tre.  Thobela Mpayipheli (som jag är säker på har dykt upp i en annan bok av Meyer. Den gången körde han också en MC. Det verkar som att Meyer vid sidan av författarskapet också varit försäljare av BMWs mc)

Thobela är en stolt zulu men har en annorlunda bakgrund som hitman. Han utbildades i forna DDR och har som specialitet att mörda och försvinna. Men det är länge sedan nu. Nu verkar livet hoppfullt trots tidigare sorger. Han och hans adoptivson Pakamile, 8 år, har många planer. men de råkar befinna sig på fel plats vid fel tid. Vid en bensinstation ser de två unga män springa därifrån med vapen i händerna. Thobela drar uppmärksamheten till sig och blir beskjuten. Han klarar sig men Pakamile dör. Förtvivlan är stor och blir större när de två, (som åker fast och ställs inför rätta) först är hånfulla mot T och sedan lyckas de rymma, antagligen m hjälp. Detta blir en vändpunkt och fr o m nu jagar T killarna, han köper ett assigaissvärd. Under letandets gång hamnar han i kriminella miljöer där en del vidriga typer finns bl a sådana som våldfört sig på barn. Nu blir Ts mission uppenbar. Krigaren T ska ta dem en efter en. Han hör om dem i media, letar upp och dödar. Efter två dödsfall får media nos på tillvägagångssättet och tror att det är en kvinna, döper förövaren till Artemis, hämndegudinnan. 

Christine van Roisen(?) Är en lyxprostituerad som försöker klara sig på egen hand. Hon har en dotter som är hennes allt men som hon försöker dölja för omvärlden. Hennes historia berättas inne hos en präst. Det är en väldigt omständlig berättelse, omotiverat lång. Här är bokens svaga punkt. Trots att jag förstår på eftertexterna har Meyer intervjuat kvinnor som jobbat med eskort. Ändå finns här inslag av den ensamma, inte lyckliga men oberoende horan. Detta har jag svårt att smälta. Kvinnor söker sällskap med andra kvinnnor, här är hon extremt ensam och utsatt. Hon har en kontakt som hon kan rådfråga, Vanessa, men det är allt. Hos prästen rullas hela hennes liv upp. 

Benny Griessel och mot slutet hans dotter Carla

Benny är den bästa kriminalpolisen i sitt distrikt. Problemet är att han super, mer än så, han kan inte sluta. Hans historia börjar med att Anna hans fru har packat hans väskor och säger att han måste lämna dem. Om han vill få kontakt med sin familj igen ska han hålla sig nykter i 6 mån. 

Helvetes/ökenvandringen börjar samtidigt som Artemisaffären rullas upp. Trots hans missbruk, men nu lovar han att sluta, blir han ansvarig för fallet.

Christine träffar en sydamerikansk man med klart psykopatiska drag Carlos, men det märks inte först. Han talar om sig själv i tredje person. Carlos vill ha, Carlos gillar etc.

Polisen har fått upp spåret på T och vill gillra en fälla. Mellan Christine och Carlos urartar det när han förstår att hon har en dotter. Han känner sig lurad och dessutom får Christine uppfattningen att hennes dotter fr o m nu är i fara. Carlos är totalt oberäknelig och kanske kan han våldföra sig på barn? 

Polisen blir kallad till Christines lägenhet där de finner henne misshandlad och hon säger att Carlos har fört bort hennes barn. Benny G vill slå två flugor i en smäll men vet innerst inne att flickan förmodligen aldrig kommer tillbaka i livet. Däremot vill han få T att närma sig Carlos och då..

Men det går såklart inte som han tänkt sig. Det visar sig att Carlos familj, ett knarksyndikat är grymt hämndlystna. Den som skadat dem skall känna att de har en orm som krälar på ryggen. Ormen kan bita när som helst. Efter det att T lyckats ta sig förbi poliserna och döda Carlos bryter helvetets löst. 

T förstår att han varit ett byte för polisen. Grissels dotter kidnappas eftersom enligt kartellens logik är han också skyldig. Även Christine är skyldig. T lyckas fly men förstår att han måste möta sin motståndare.

Mitt i allt detta fråntas Benny ansvaret för operationen, eftersom den delvis misslyckas, och han börjar dricka igen efter 9 vita dagar (där han fått känna på grym ångest men också börjat tänka klart och inse ett o annat, en mkt bra skildring av alkoholens perslighetsförändrande effekter). Det spelar ändå ingen roll…

Som sagt mot slutet närmar sig historierna varandra och en del oväntade vändningar bjuds.

Vi tror att T är chanslös när han skadad står öga mot öga med de värsta uslingarna någonsin. En som är snabb med kniven och fyra hårt beväpnade livvakter. Men då har vi inte räknat med Benny G som vill hämnas sin dotter. Vad som hänt med Carla får vi inte veta, bara att männen gjort något med henne. Vi får inte heller veta vad som händer med Thobela. Han måste ha en grym blodförlust samtidigt som han kämpar med Carlos bror. 

Det blir lite av en slags happy end när vi får reda på att ett rykte går om att Thobela har synts trots att han rapporterats ha dött, drunknad i floden i närheten av slagsmålet.

Tror att Meyer är lite av en romantiker. Dra iväg med MCn på långa raksträckor, frihet frihet. Synd bara att när det skall tecknas ett kvinnoporträtt är det av en prostituerad. Jo jag fattar att den sysslan lätt hamnar i en gråzon nära de kriminella, vilket sker här.

Dock, mycket spännande, inte så svår engelska.

Fucking all betyder, helt tomt, ingenting.

4,2 Läst juli 2016

Blod salt vatten

Hon har skrivit samhällsengagerade böcker i Glasgowmiljö ett bra tag nu, Denise Mina. En före detta socialarbetare som började skriva kriminalromaner där kvinnors utsatta situation var i fokus. En serie har en grävande journalist som huvudperson. 

Denise Mina står på de svagas sida och det är inget ömkande bara en stor förståelse om att det kan gå snett, speciellt om förutsättningarna inte varit de bästa. Hon lyfter också blicken och ser att saker inte händer i ett vakuum. Samhällsförändringar är som ringar på vattnet, det kan dröja ett tag men sedan nås de ute i förorten av svallvågorna. Strukturomvandlingar, organiserad brottslighet och dålig beredskap att hantera dessa förändringar är kombinationer som kan skapa kaos för vissa.

I Blod salt och vatten försöker polisen göra sitt jobb men visst har det blivit svårare när ekobrotten och narkotikahandel kommit för att stanna. Administrativa trösklar gör också att kommissarie Alex Morrow (detta är den femte i serien med AM)  och kollegor trampar runt i dy. De når resultat, de är skickliga men i slutändan når de inte ända fram.  Korruptionen har ätit sig in i den lilla staden Helensburgh på den skotska västkusten och människor vågar inte säga ifrån för på något sätt har man fått hjälp eller har en släkting i trångmål och när det nätverket vuxit sig starkt verkar det vara snudd på omöjligt att komma åt spindeln i nätet. 

Mark Barratt är spindeln. Han verkar ha en hållhake på alla i sin närhet och har hittat ett vattentätt sätt att operera. Motorn är narkotikahandeln, de som bromsar upp hans verksamhet utsätts för repressalier ofta mordbrand. Det sägs att när Barratt åker på semester då brinner det strax efter i Helensburgh. 

Den andra tråden, om avancerad ekonomisk brottslighet med bolagsplundring som en del i en komplott med en slirig advokat som står för att allt ser ut att gå rätt till rent juridiskt. (Denise Mina har studerat juridik och undervisat i kriminologi, vilket nästan förutsätts för att sätta ihop den här intrikata väven av juridiska spetsfundigheter och polisiära begränsningar som poliserna får tackla)

En kvinna hittas mördad i Loch Lomond, en annan kvinna har spårlöst försvunnit. Två separata spår som ändå hör ihop i slutändan. I bakgrunden finns också upphetsning och oro inför folkomröstningen om Skottland ska bli självständigt eller ej. Frågan skapar en polaritet i samhället och mycket står och väger bakom kulisserna t ex fastighetsköp och andra spekulationer. 

Det är alltså en hel del Denise Mina får med här. Det som står ut särskilt är hennes vägran att måla i svart eller vitt. Vi är långt borta från en skyddad medelklassmiljö. Ta t ex Iain Fraser, nyss utsläppt som hamnat i Barretts garn och tvingas döda. Han försöker med sina sista krafter upprätthålla någon slags värdighet och håller hårt fast vid sin inre moral. Den betyder liv eller död för honom. Hans kusin Fraser står lite högre på samhällsstegen men ett återfall till ett enstaka partydrogande gör att han hamnar på ett sluttande plan. I slutändan har han ett skyddsnät som inte Iain har. Livet är orättvist men vi bör inte döma utan att se till bakgrunden och avsikterna verkar Mina mena. Däremot vill hon nita de onåbara, de som gömmer sig bakom juridik eller tar hjälp av våld. Men de kommer man inte åt så lätt. Inte heller här. Som sagt livet är hårt och orättvist. Hårdare idag?

Ett annat stort plus med Minas bok är dialogerna och personteckningarna. Skickligt och suggestivt glider vi in i förhörsrum eller trångbodda belamrade kök och ser och hör alla inblandade utan att det skär sig. Skicklig och oroväckande.
3,9
Läst sommaren 2016