Innan floden tar oss

Av Helena Thorfinn

Sofia och Janne tar ett stort beslut när de bestämmer sig för att bo i Bangladesh i ett par år med sina barn. Sofia som biståndschef och Janne som hemmaman. Det är omfattande förändringar på flera plan och fler blir det när de är på plats. Bangladesh är ett av jordens fattigaste länder och korruptionen en av de värre i världen och även om de bor oerhört skyddat med murar och har egna vakter så griper omvärlden in i deras liv. 

Sakta blir boken spännande på många plan. Stämmer ryktet att den lokala maffian infiltrerar och splittrar det framgångsrika projektet i floddeltat? Har imamernas makt försämrat kvinnornas situation mer än tidigare? Vad händer med kvinnorna i byarna när familjerna inte lyckas få ihop pengar inför deras giftemål? Hur mycket ska den administrativa chefen lägga sig i både arbete och privatliv? Vad gör ambassadör Moberg hela dagarna egentligen? Hur Ska Sofias och Jannes relation kunna läkas efter Jannes fadäs härom året? Och än fler blir trådarna ju längre in vi kommer i Innan floden tar oss. Mötet mellan de rika och fattiga innebär oundvikliga kollisioner och konflikter och vi får också insyn i bistånds- och diplomatvärlden på gott och ont. Det märks att Thorfinn har direkta erfarenheter av biståndsarbetets strategier och dolda agendor. Kontakter och nätverkande är A&O. Vi rör oss mellan extrem fattigdom och poolpartyn. Vid ett tillfälle har man krävt att svenskt glitter skall skickas med diplomatpost för att glittret som finns i Bangladesh är för vulgärt(!). Tvära kast men också hjärta och äkta engagemang för människor som inte låter sina värderingar svikta. 

Boken är rapp, framåtlutad och sidorna vänder sig själva. Den är från 2012 och vinner på att man läser den nära i tid eftersom mycket av detaljerna har bäring i verkligheten och större förändringar politiskt kan innebära att man får ställa om skärpan. Inblickarna i det intrikata spelet mellan de olika aktörerna har lite av nyckelhålstittande och bidrar till att skruva upp spänningen.

Jag har sneglat på den här boken i flera år men undrat om en historia om biståndsarbetare skulle kunna va´ nåt. Det är den! Tänker också på Malin Giolito Persson vad gäller det kvinnliga perspektivet på arbetsplatser. Innan floden tar oss får en rejäl 4 för att Helena Thorfinn lyckas hålla intresset och spänningen vid liv i en radie som spänner från de fattigaste fattiga i megastaden Dhaka och i Bangladesh floddeltan till en blasé europeisk övre medelklass skyddade tillvaro.

Läst juni 2018

Ondvinter

Vi befinner oss i en medeltida värld en bit norrut. Det är självhushåll i stugorna, det finns en älv, en by, slätt och mycket skog. I utkanten av byn bor tvillingarna Wulf och Sunia med sin far. Syskonen behöver inte berätta sina tankar för varandra, de förstår ändå utan att ett ord har sagts. Tillsammans med sin far lever de tryggt, men ju äldre de blir förstår de att det är så mycket han inte berättar. Den dagen fadern återvänder från en jakt mycket svårt skadad vänds deras värld på ända. Det ska sägas med en gång. Det var länge sedan jag läste något från fantasysfären.

När jag kollar på SF-bokhandelns sida så förstår jag att mycket hänt sedan jag läste en fantasy senast. Nästa erkännande; jag var sådär halvsugen på att läsa Ondvinter men jag hade hört mycket bra om boken. Nu efter att ha läst nästan hela får jag erkänna att jag är helt fast. Ett tecken på det är jag längtar efter nästa lästillfälle. Dels för att få reda på hur det skall gå för syskonen Sunia Och Wulf, men också för att berättelsen har ett vackert språk och bjuder på oväntade upplevelser, inte med buller och bång utan med små medel. Så det gäller att läsa uppmärksamt. Därmed inte sagt att boken är svår, nej tvärtom, sidorna vänder sig nästan själv. Formgivningen gillar jag också. Ett grafiskt vackert omslag, varje kapitel inleds med en finstämd suggestiv teckning, och så finns det kartor! Allt detta bidrar till att stötta min ingång till världen där Ondvintern åter börjar fatta sitt grepp och människor, djur och natur samtidigt som något stort och onämnbart lurar i storskogen. Den passar verkligen att läsa just nu när dagarna blir kortare och kylan kommer krypande. Fast jag tänder ett ljus för att hålla värsta kusligheterna på armlängds avstånd.

Ondvinter är första delen av fyra i serien Berättelsen om blodet av Anders Björkelid. 
4,0 Läst vintern 2016