Stad i brand

av Don Winslow

En irländsk-italiensk allians rattar de ljusskygga affärerna på i New England. En spänd fred råder men det är ett skört band och när patriarkerna visar ålderstecken knakar det i fogarna, den yngre generationen vill helt jobba på ett helt annat sätt.

I staden verkar allt som vanligt men under ytan regerar gängen. Den organiserade brottsligheten märks då och då i media men dess djupa påverkan på samhället diskuteras inte eftersom delar av staden är köpta. Korruptionen - denna invasiva art i samhällskroppen är mer bräcklig än vad man tror. Det räcker med att veta hur ömtåliga egon reagerar på upplevda hot för att det skall smälla, känsliga Egon finns i alla grupper.

Testosteron och skjutvapen är ingen bra kombo hur smarta upplägg familjerna än har. Det finns en glorifiering kring att ta en kula och ”last man standing” som känns märkligt otidsenligt. Här spökar kanske södra Italien och starka religiösa familjeband från fattiga Irland. Ologiska men laddade med en samlad explosiv kraft, redo att luta sej mot så fort en oförrätt anas.

Maktstrider och maktfördelning kräver listiga schackdrag, men alla har inte tålamodet och så smäller det. Familjerna följer förfärat alla turer, en del fruar vädjar men man sviker inte, viker inte ner sej.

Det sorgliga är att den primitiva hjärnan får härska men drivkraften är såklart pengar. Pengar ger makt, alla vill ha makt. Hur ska det gå för den ofrivillige Danny Ryan, som dessutom har en liten familj att ta hand om. Det går inte att sluta läsa trots att scenariot är väl känt. Stad i brand är något för den som gillar Sopranos och liknande thrillers. 

Stad i brand följs av Stad av drömmar och Stad i ruiner

Plus: Kort startsträcka, rakt på och en stil som förutsätter att läsaren hajar. Snyggt språk och att allt genomsyras av en samhällskritisk blick.

Minus: Några unkna kvinnoporträtt.

Don Winslow född 1953 i New York är en amerikansk författare, manusförfattare och producent till flera TV-serier. Han är också en politisk skribent, bland annat mycket kritisk till Trump.

Bonus. Läste att Winslow inspirerats av Illiaden, den antika historien om det trojanska kriget för 3000 år sedan, allt på grund av en kvinna, sköna Helena. Här startar det med att läckra Pam kliver upp ur havet. 

ISBN: 9789150969962  

En ond tid

av Deepti Kapoor

Vi befinner oss i norra Indien, tre personer dras in i ett drama. 

Ajay är en kastlös pojke som vallar en get. Geten äter upp grannes gröda. Straff utkrävs, Ajays familj krossas. Han förstår inte varför han blir bortkörd i en bur, såld som slav. 

Sunnys rike far älskar inte sin son. Som vuxen blir han oförmögen att ge av sig själv, att älska. Det blir destruktivt på alla plan, för den ende som Sunny vill få bekräftelse av förnekar honom. I en dödlig spiral sviker Sunny allt och alla. Ett antikt drama.

Neda har trygg bakgrund och kulturellt kapital. Hon är en lovande seriös journalist som vill gott. Avslöja det ruttna. När hon granskar vänskapskorruptionen inom de ledande skikten i den region hon bor i börjar marken gunga.

Grovt fysiskt våld för att förtrycka fattiga. Utpressning och påtryckningar högre upp i samhället. I detta strikt hierarkiska samhälle är underkastelsen en förutsättning. Fasaderna av glimrande lycka i medierna får massorna att hylla de rika som gudar.

Lurendrejeri kan till exempel gå till så här. Fattiga bönder äger en bit jord som köps upp av lokala potentater, bönderna kan inte investera sina pengar i utbildning eller bostäder så efter några år av onödig konsumtion är byn i spillror. En annan klass som kommer "i kläm" är tidigare kungligheter. Nu utan befogenheter är de lovligt byte för girigbukar som vill få tillgång till deras image med glitter och turbaner och få synas i media. Det är onekligen en mörk tid som detta postkoloniala epos skildrar. Våld på alla plan, hämnd, aningslöshet och en extrem girighet. Lyxvaror och glitter i överflöd, några kvarter bort gränslöst armod. 

Hur gör man en thriller av ett genomkorrumperat samhälle när alla segment innehåller orättvisor? Oundvikligt sönderfall om det inte stoppas.* Naturen utarmas, fattiga får det sämre och hopplösheten plåstras om med grundlösa löften och glitter. Det här är mer en resa ner i helvetet än en trhirller. Vackra Indien verkar inte ha någon framtid, likaså de länder vars regimer hyllar råkapitalism. Bevare oss. Skicklig thriller med klassisk dramaturgi. Rått, spännande och avslöjande i ett högt tempo. 

Citatet som inleder ”En ond tid” ut Mahabharata anger utgångsläget för mänskligheten:

”Och till följd av sina korta liv ska de inget lära. Och till följd av sin bristande lärdom ska de sakna vishet. Och därför ska girighet och begär förgöra dem alla”

Jag blir upprörd och arg. Kanske lamslås jag av hopplösheten och återkommer i mina tankar  på att författaren numera bor i Portugal. Det kanske är säkrast att försöka förändra utifrån, även grävande journalister blir offer för våldet. 

Deepti Kapoor är född i Indien 1980, är journalist och författare. Numera bosatt i Portugal.

* Ett undantag till korruptionen där några försöker röja i eländet, som har verklighetsbakgrund, är Netflixserien Delhi Crime, som baseras på verkliga brott i New Delhi. I säsong två tampas den tappra kvinnliga polischefen med Kachacha baniyan gang, ett gäng som nattetid stjäl smycken och slår ihjäl de som kommer i deras väg. En liknade grupp beskrivs mot slutet av En ond tid, en kriminell grupp som satt skräck i en hel region.
I Dehli Crime fångas till slut medlemmarna efter ett målmedvetet arbete av poliserna.

https://www.indiatimes.com/entertainment/binge/kachcha-baniyan-gang-delhi-crime-season-2-shefali-shah-578269.html 

ISBN: 9789100184971

Geiger

av Gustav Skördeman

Sara har fått kämpa hårt för att bli erkänd som polis. När vi möter henne är hon erfaren och orädd. 

Visserligen brukar thrillergenren inte erbjuda fördjupningar men ändå känns det för tillrättalagt med en tuff kvinna som dessutom arbetar med könsmaktens avarter i en prostitutionsgrupp.

I sista akten växlar det upp och spelplanen vidgas när en gammal internationell politisk röta dyker upp. Gömt och för det flesta glömt sedan tjugo år, ett efterspel i spåren av det kalla kriget.

Fullproppad med thrillerns många triggerpunkter och politiskt korrekta markörer. Kanske var idén att spegla Sverige av idag men det blir schablonartat. Spännande i stunden men det blir för mycket av allt. Geiger brister i trovärdighet, noll känsla för att väcka djupare nyfikenhet för huvudpersonerna, lätt att glömma. Det blir en knapp tvåa.


ISBN: 9789177954248

Mitt namn är Firekeeper

av Angeline Boulley 
En spännande nutida, typ uppdaterad, Kitty-deckare för ungdomar och uppåt.

Daunis är idrottstjej och familjeflicka, en begåvad student med intresse för naturvetenskap och medicin. Hon tillhör släkten Firekeeper. Daunis sörjer sin far, morbror, bästa vän och bär sår efter ett sprucket förhållande. Hon har gott om vänner och älskar sin familj, bor i norra Michigan vid de Stora sjöarna där det är omfattande drogroblem. Den senaste tiden har flera överdoser skett bland ungdomarna. Eftersom Daunis är medicinkunning, känner alla och är smart, anlitas hon som mullvad av narkotikapolisen. Som upplagt för trassel på alla håll och kanter.

Vid gränsen till Kanada på Sugar Island och amerikanska fastlandet utspelar ett drama mellan unga vuxna med rötterna i olika ursprungsstammar. Ungdomarna är hårt uppknutna till olika idrotter genom sina skolor. I St Sault är det ishockey som gäller för både killar och tjejer. Daunis Firekeeper är en klipsk elev tillika supervass på skridskor. Hon har ögonen på sej eftersom hennes mamma är vit och pappan (nu död) tillhörde en infödd stam med rötterna långt tillbaka; Firekeeper. 

Bra;

Daunis omtänksamhet och stolthet skapar trivsel. Danis Firekeeper är en kämpe, mer än det, hon avstår från sina efterlängtade studier för att hon behövs hemma. Positivt med synliggörandet av ursprungsfolkens stammar som är högst levande vilket inte verkar vara allmän kunskap. Boken genomsyras av respekt för förfädernas seder. Daunis och hennes kompisar är framåt och har framtidsdrömmar. Naturen och dess årstidsväxlingar är närvarande hela tiden, liksom tankar på att samla sig, hitta vägar till inre frid. Sammanhangen betonas, helheten är viktig.

Snyggt

Omslaget. Om man tittar noga så är det en nyansskillnad i hyn på profilerna. Om du sedan läser kommer du att förstå.

Angeläget 

Från efterordet ”…en sida av min berättelse som däremot är högst verklig är det hämningslösa våldet mot infödda kvinnor. Fler än fyra av fem (84%) infödda kvinnor har utsatts för våld under sitt liv, och mer än hälften (56%) har utsatts för sexuellt våld. Nästan samtliga (97%) av dessa kvinnor har haft minst en icke infödd förövare. Ett tungt och svårhanterligt ämne, men det var viktigt för mig att visa denna smärtsamma verklighet och särskilt hur förövare riktar in sig specifikt på infödda kvinnor och den rättsliga osäkerhet som drabbar stammarns landområden".

Knepigt 

Växlingen mellan tonårstugg och mycket självmedvetna kloka vuxentankar blir emellanåt snudd på orealistiska. Den vuxna mognadsnivån önskar jag att fler i min omgivning hade emellanåt. Men kanske speglar det bara kasten mellan humörsvängningarna.

Sämre

Att tonårstonen ibland blir något tillrättalagd. Mycket snack om hur man klär sig och tugget som är från både tjafsig tonåring och klok genomskådande ung kvinna.

Man anar tydligt vartåt thrillerinslagen lutar men med några oväntade vändningar blir det bitvis spännande.

Det sker en våldtäkt, obegripligt att offret inte blir mer traumatiserat, en svag del.

Känslan efteråt

Är glad att jag har läst Mitt namn är Firekeeper. Gillar glöden och att ha någon att "hålla på". Daunis är en bra förebild för unga tjejer, hon är inget helgon men de felsteg hon gör bearbetar hon väl. Här finns kärlek, erotik, vänskap, svek på olika plan och spänning. En bra present till alla som varit unga. Trots mina reservationer får Mitt namn är Firekeeper en rejäl trea.

Angeline Boulley, 1966, kommer från en Ojibwastam, Sugar Island, Michigan. I boken förekommer begreppet anishinaabe vilket är vad stammen kallar ursprungsfolken. Hon har varit chef för Office of Indian Education vid U.S. Department. Firekeeper´s Daughter, Angeline Boulleys debut, har legat etta på New York Times topplista.

ISBN

9789198617047

Enigma uppdrag: knäck koden

av Robert Harris

Enigma var tyskarnas krypterings-instrument under början av andra världskriget. Det var ett smart sätt att förmedla information till de olika stridslinjerna och det var lyckosamt. Men britterna var ihärdiga och lyckades knäcka koden 1942 med gott resultat, antalet förlista fartyg minskade. Men så händer det något våren 1943. På Bletchley Park misstänker man att tyskarna upptäckt engelsmännens spaningar och ändrar koden. Nu är goda råd dyra. De skarpaste hjärnorna behövs pronto. Matematikern Tom Jericho, blir mer eller mindre ryckt ur sin konvalescens efter att ha gått in i väggen för några månader sedan, nu tvingas han åter till Bletchley Park. Arbetet pågår dygnet runt och området med baracker hyser tusentals män och kvinnor som febrilt arbetar med att fånga upp signaler och försöka tolka dem. Amerikanerna är på tårna, antalet förlorade skepp på Atlanten är oroande och de kräver att få delta i spaningarna efter tyskarnas information som fångas upp av jättelika parker med antenner ute på den engelska landsbygden. 

Maskinerna som tolkar uppgifterna är beroende av människor med olika talanger som kan dechiffrera signalerna. Personalen sitter i kalla dragiga rum med tunna väggar. Kommunikation mellan anställda om vad de arbetar med är strikt förbjuden och kan i värsta fall leda till dödsstraff. 

Miljön på Bletchley Park är erbarmlig, förutom den ständiga kylan är det ont om pauser och ransoneringsmaten som serveras är synnerligen oaptitlig. Trots detta är arbetsmoralen hög och Tom Jerichos grupp sliter med sina uträkningar.

Claire som fångat den blyge Toms intresse arbetar i en annan barack och han börjar misstänka att hon undviker honom. När hon rapporteras försvunnen börjar Tom sitt eget sökande, hemligt förstås alla misstänker alla. 

Parallella konflikter alltså, i första hand kodknäckandet och sedan Claires försvinnande. Som läsare är det inte helt lätt att hänga med i alla turer kring maskinerna som i boken kallas bomber. För kodknackare är det säkert julafton men för mig som är mer intresserad av vad som rör sig under ytan hos de skarpaste hjärnorna och deras kärlekshistorier med Claire går det bra att komma vidare ändå.

Det är först mot slutet som alla märkliga återvändsgränder och misstankar får sin lösning precis som i spionromaner av John Le Carré.

Atmosfären den kyliga vintern 1943 med  brist på det mesta är suggestivt återgivet. Mycket mörker och förfall, blaskigt te och ingen vet vem man kan lita på. En del schablontyper finns förstås, snobbiga, snorkiga överklasstyper och stelbenta militärer men den luggslitne sköre Tom överraskar och spänningen stiger när han får hjälp av en motvillig dam från tyska bokavdelningen. 

Robert Harris är en mästerlig berättare och att det denna gång handlar om en kollega till Alan Turing gör inte saken sämre. Enigma får en fyra för mycket god underhållning och en fascinerande historielektion.

Många filmer och böcker har det blivit om Bletchley Park. Här en lista på TV-serier&filmer

utgiven av Bletchley Park

Åtta månader - en roman om makt

Av Magnus Montelius

Vad skulle hända om Sverige fick en superkarismatisk utrikesminister med ett internationellt kontaktnät? Skulle Sverige då kunna återta rollen som postmodern fredsmäklare? Vara en förebild och visa att de skandinaviska länderna är kapabla att föra samtal och skapa stabilitet i världen?

I Åtta månader är Jacob Weiss den mannen och han fyller gapet med råge efter den tidigare utrikesministern som så snöpligt fick lämna sin post efter att ha fångats på bild med en älskarinna. Statsministern vill ha den olyckliga händelsen ur världen och hoppas att väljarna glömt fadäsen när det blir val till hösten. En stilig man som går igenom rutan och som kanske kan locka, inte bara skandaljournalister, till sig.

Nina Wedén är journalisten som avslöjat och fotograferat den tidigare utrikesministern i armarna på en yngre kvinna i Berlin. Det scoopet har gav henne ryktbarhet men tyvärr inte längre några jobb. Hon lever knapert och när hon blir headhuntad till ett jobb som pressekreterare tackar hon inte nej. Det visar sig att jobbet är på UD.

Ja här börjar Ninas framgångssaga. Hon inser att hon måste ge järnet och utnyttja alla sina kontakter och tidigare erfarenheter för att behålla det eftertraktade jobbet. Samarbetet med Weiss går som på räls och hon lyckas både med avskärmning och strålkastarljus. Jacob Weiss stjärna stiger, så även väljarundersökningarna. Att hålla många bollar i luften är Nina Wedéns specialitet men när hon blir kontaktad av polisen börjar hon ana ugglor i mossen. Hennes tidigare kollega Nisser ger dessutom antydningar om personer som plötsligt försvinner. Det här kan väl inte vara sant?

Montelius för oss in i de guldglänsande salongerna på UD och avslöjar spelet bakom kulisserna. Det som når tidningar och TV är strikt koreograferat in i minsta detalj. Här handlar det inte bara om en dold agenda utan flera. Långt borta är direktkontakten med väljarna. Konsultfirmor som har som specialtet att gräva i folks förflutna och skissa på konsekvenser och möjligheter springer mycket i maktens korridorer, mänskliga tillkortakommanden är de svaga länkarna i kedjan. Här kan fienden sätta in sina stötar. Nästan osynligt kan en främmande makt nästla sig in i det allra innersta.

Trots att boken är runt 400 sidor håller den spänningen till nästan sista sidan. Men den eleganta touchen jag minns från Montelius förra bok Mannen från Albanien saknas, här blev jag lite besviken.

Åtta månader får ändå 4.0 för ett gott hantverk och för att vi får det tveksamma nöjet att kika in i maktens korridorer.

ISBN: 9789100176228

Fear Index

Av Robert Harris

Survival of the fittest är en känd sentens som Darwin lär ha myntat. Att den som är mest lämpad att överleva också gör det. I kampen för tillvaron krävs både intelligens och styrka och djurarten kan på så vis utvecklas och föra släktet vidare. Boken börjar med ett Darwincitat och vi lär få återkomma till dess betydelse flera gånger under läsningen av Fear Index.

Kan maskiner tänka? Och inte bara det, kan de utvecklas så som djuren gjort genom årtusenden? En svindlande tanke men inte så långt borta om vi tänker på hur AI utvecklats. För åtta år sedan skrev Robert Harris Fear Index (oöversatt titel, Fear Index är ett begrepp inom finansvärlden) och den är i högsta grad aktuell för den som vill leka med tanken om vad maskiner skulle tänkas kunna göra när de överträffar människans kapacitet gång på gång. 

Miljön är den den tryggast tänkbara i säkra och lugna Schweiz. Här finns ett ultramodernt hedgefondbolag som arbetar under sträng sekretess. I Alex Hoffmans och Hugo Quarrys  företag råder rigorös kontroll, handplockad personal; matematiker och andra dataexperter.

Tack vare ett unikt dataprogram är företaget extremt framgångsrikt och investerarna står i kö. Allt VIXAL rör vid blir till guld. Ja en insmugen Kung Midasvarning är på sin plats. 

Ormen i paradiset eller buggen i programmet är den mänskliga faktorn. Är den särbegåvade och supersmarte Alex helt tillräknelig? Detta frågar sig hans fru och näre medarbetaren Quarry efter att antal märkliga olyckor drabbat Alex. Sedan löper handlingen nästan amok och bladen vänder sig allt snabbare. Den luttrade kommissarien Leclerc som bara vill åka hem från sitt kvällspass hamnar i en svåröverskådlig soppa med överfall och mord på sin lott. Leclerc återkommer till att han tvingas bo på franska sidan eftersom ingen vanlig löntagare har råd att bo i Schweiz längre.

Robert Harris utgår ofta i sina böcker från ett historiskt dramatiskt skeende. Denna gång blickar han framåt och skärskådar både okontrollerad teknik och människans girighet, en dödlig cocktail. Han är som vanligt rejält påläst vilket lyfter hela storyn och jag tvingas blicka framåt vilket skapar en lätt svindel. Konsekvenserna av att en maskin tar över har jag inte grubblat så mycket över sedan jag såg Stanley Kubricks film 2001 för hundra år sedan. 

Harris verkar vara väl insatt i börsernas arbete såväl som i avancerad teknik och jag är smått imponerad. Lägg därtill en näst intill sannolik historia där den mänskliga faktorn knäcker ett oslagbart system och du undrar - hur ska det här gå? Fear Index får 4.0 för fakta, fantasi och spänning i en skön blandning.

Citaten som börjar varje kapitel av Charles Darwin, Richard Dawkins och Mary Shelley ger sannerligen perspektiv på ämnet människa och maskin. Det var för övrigt i Schweiz som den 18-åriga Mary Woolstonecraft Shelley skrev sin bok Frankenstein and the modern Prometus, utgiven 1818, mest känd på svenska som Frankensteins monster. Det var också ett experiment som gick över styr. Ett fördjupande perspektiv minst sagt.

ISBN: 9789137138237

Kobra

Av Deon Meyer

Bennie Greissel är fortfarande på benen glädjande nog. Tilltufsad, sliten men just nu med fast mark under fötterna. Fast alla vet. Vet att han är ett gammalt fyllo, att han kan ramla dit vilken dag som helst, eller? De gånger han hamnar i det djävulska suget kan han alltid ringa sin sponsor Doc Barkhuizwn som inte går på några lögner och som nästan verkar veta mer om Bennie än han själv. Så när Bennie får uppdraget att leda ett team igen blir han förvånad och darrar inombords, ska han hålla, vad tänker de andra i gänget?

De får ett delikat fall på halsen. En engelsman som dykt upp för bara några dagar sedan och verkar väldigt viktig har försvunnit från jordens yta. Livvakterna skjutna och plötsligt har Bennies team ögonen på sig från allra högsta ort. Specialpolisen, motsvarar ungefär Säpo, vill bli konstant uppdaterade. Men Bennie och teamet vill hålla sig så långt som möjligt ifrån deras klibbiga klor.

Sammansättningen av teamet är viktig. Denna gång får jag stifta bekantskap med flera nya särpräglade och skickliga kriminalpoliser. Bland annat Mbali Kaleni, den enda kvinnan på avdelningen för grova våldsbrott, en underbara buddhafigur med en otrolig resning. Hon tillåter inga svordomar och är snabbare än vad man kan tro när hon uppenbarar sig. 

Bokens andra thriller-tråd är ficktjuven Tyrone. Han måste skrapa ihop en rejäl summa för att hans syster skall kunna plugga till läkare. Hon är hans allt och Tyrone driver sig själv allt hårdare d v s han måste stjäla massor. Allt går som en dans tills han stoppar handen i A s väska. Det som inte får hända sker. Han blir nerbrottad av säkerhetsvakter och tas till förhör. Darrande och på helspänn ser han plötsligt en helt främmande man iskallt sikta på dem alla med en ljuddämpande pistol. Ja sedan drar det iväg och blir riktigt spännande. 

En av mina favoritförfattare ges ut på ett av mina dito bokförlag, Weyler. Inte heller denna gång blir jag besviken. Meyer kan sitt hantverk utan och innan. Och han kan Sydafrika här och nu. Regnbågsnationen som ömsar skinn efter den store Mandela. Ska man kunna sopa rent framför egen dörr och hålla borta korruption och annat elände?

Boken från 2014 är skriven på afrikaans sedan till engelska och därifrån till svenska i översättning av Mia Gahne.

4,5

ISBN:  9789176810446

Mannen från Albanien: en roman om ett förrärderi

Av Magnus Montelius

En kropp hittas nedanför Ersta Diakonianstalt i Stockholm. Det mesta tyder på självmord om det inte hade varit för Sven Emanuel, en man med stort frihetsbehov, som strax innan dödsfallet talat med den nu döde och dessutom sett en skugga smyga omkring. Det berättar han för Meijtens som råkat cykla förbi nere på Stadsgårdskajen och sett avspärrningarna. Meijtens som nyss fått ett tillfälligt journalistuppdrag är inte sen att titta sig omkring och ta sig upp till avsatsen för att se varifrån mannen föll. Det är då han stöter på Sven Emanuel som vädrar möjlighet till en slant och berättar om sitt möte med den förolyckade. Meijtens ger honom sitt kort.

Det är inget vanligt självmord, när identiteten klarlagts uppenbarar sig en snårig historia som sträcker sig tjugo år bakåt i tiden. Då var Sverige anfäktat av dussintals vänsterfraktioner och det kalla kriget hade inte helt upphört. I den skärningspunkten försvinner en begåvad påläggskalv från UD och en spionskandal avslöjas. Erik Lindberg anklagas för att vara en sovjetspion och skandalen är ett faktum Men Lindbergs försvinnande har aldrig klarlagts helt.

Och nu visar det sig att den avlidne - en flykting från Albanien - egentligen är den sedan länge försvunne Erik Lindberg. En alltför otrolig historia för att inte berättas tänker Meijtens och övertalar sin redaktionschef om tillstånd att gräva och skriva. Till sin hjälp får han den omsusade före detta stjärnjournalisten från TV Natalie Petrini. Efterforskningarna vindlar bakåt i tiden till när Erik Lindberg spåddes en lysande framtid vid Uppsala Universitet. Nätverken som knöts i radikala kretsar tog honom till Stockholm och senare UD. Men sedan tar det stopp för Meijtens och Petrini, det är kalla handen från redaktionen och visar det sig från högre ort. Inget mer får grävas eller skrivas i annat fall åker både Meijtens och Petrini ut. Allt luktar mörkläggning och hur skulle de två kunna motstå? I all hemlighet fortsätter Meijtens och Petrini sitt letande och då inträffar nästa dödsfall som också ser ut som ett självmord.

Det är så dramaturgiskt tacksamt med tiden innan internet, den analoga tiden. Grävandet sker i luntor och dammiga arkiv, man ringer från telefonautomater, telefonjacket dras ur, man travar upp för trappor och ringer på. Det är fysiskt och så mycket lättare att skapa stämningar och miljöer. Det kommuniceras ljudligt, inga som hukar över mail, sms eller videoklipp.

Montelius är en skicklig berättare, historien slackar aldrig och ända in i slutet när vi tror att vi vet så dras skruven åt ytterligare ett snäpp. Meijtens är en gentleman i Klas Österlings anda. Det blir aldrig kladdigt mellan Petrini och Meijtens, snarare en ömsesidig respekt och beundran för förmågor som kommer väl till pass vid intervjuer och vidare borrande.

Mannen från Albanien får 4,7 för en strong spionhistoria från den analoga tiden, när papperstidningar var hårdvaluta för all informationsinhämtning. Elegant, välskriven och spännande. En LeCarré i svensk miljö dock inte lika snårig och murrig som när mästaren av spionthrillers fäktar med sin penna.

Augusti 2018

Blodlokan

Av Louise Boje af Gennäs

Är Sara egentligen tokig, på riktigt? Ja det verkar inget tvivel om efter ungefär halva boken. För då har hon hört röster, sett syner och upplevt händelser som borde få henne att söka hjälp. Annars är hon en toppentjej som i en grym uppförsbacke lyckas ta sig från sunkiga förhållanden till att jobba mitt smeten med lyckade människor omkring sig. Här finns klara drag av Starlet, om den nu finns kvar. Det mesta är för bra för att vara sant. 

Ovanpå Saras (om det nu är) hallucinationer finns en oerhört stor sorg efter hennes pappa, ett dödsfall kringgärdat av frågetecken. Och kanske är det på grund av ett otäckt överfall och pappans död som Sara nu spräckt verklighetsbubblan och vacklar mellan förnuft och vansinne. (Ett väldigt bra ord för övrigt, ett förvridet sinne)

Hennes pappa finns ständigt i Saras tankar och när hon hittar ett sjok med mappar i hans arbetsrum dras hon till dem som en mal söker ljuset. Mapparna är sorterade efter olika skandaler i Sverige. Oegentligheter som myndigheter försökt mörka fast det mesta har det stått om i tidningar och mapparna innehåller just tidningsklipp. Det är sådant vi känner igen; Bordellhärvan, Bofors mm.

Kommen såhär långt drar jag mig till minnes en informationsfilm om konspirationsteorier (Mattias Lundborg Umeå Universitet). Vi har alla en svag punkt för konspirationer konstigt nog. Det kan ha en evolutionär förklaring, att vi försöker föreställa oss varifrån eventuella hot kommer och det har förmodligen varit en överlevnadsfaktor för människan långt bak i historien när vi levde ur hand i mun. Men nu? I alla fall så uppstår en konspirationsteori gärna ur:  en spektakulär händelse som påverkar människor starkt och som kan vara lite luddig i kanten. Då börjar det spira, vilken är den egentliga sanningen? Teorier skapas och nu måste denna alternativa förklaring spridas. Även om det finns faktiska bevis kan den konspiratoriskt lagde genast hävda att den förklaringen är köpt. 

Tillbaka till Blodlokan. Det mesta i pappans mappar är händelser som inte riktigt har utretts; Palmemordet, Algenons död (krigsmaterielinspektör), Bordellhärvan (förnyad aktualitet efter filmen Call Girl, 2012) Om man lägger ihop alla dessa teorier vad framkommer då? Vi kan inte lita på någon. Hela samhällsbygget är poröst och nära sin upplösning. Handlar detta om tafatthet, brist på total överblick av statsmakten eller finns det verkligen en tystnadskultur? Ja det är inte utan att fladdrar till lite i konspirationsnerven.

Blodlokan är actionfylld men framför allt krypande otäck eftersom Saras sunda förnuft ständigt sätts ur spel och vi börjar tvivla, är hon knäpp på riktigt? När vi till slut tror vi kan andas ut trots sargad tilltro och sorg så hamnar ytterligare en otäck nyhet i knät på Sara. Bäddat alltså för nästa del i Motståndstrilogin. (I skrivade stund ej utgiven).

Louise Boje af Gennäs är skicklig på intriger och på att framkalla kusligheter där vi gungar till. Det jag har svårare för är hur stockholmslivet skildras, som ur en såpa. och här räknar jag inte den norska serien Skam som en såpa. Skam är briljant, Skam vill utforska, å andra sidan är det inte inte Blodlokans syfte. Den vill göra oss upprörda kring hur samhället styrs mot en bakgrund av paranoia.

Blodlokan får 3,8 för skickligt hanterande av skrämseleffekter och för att det är svårt att lägga den ifrån sig.

Augusti 2018

Konklaven

Av Robert Harris

Det är något lockande med de slutna sällskapen om det så är Svenska Akademin, Frimurarna eller det som försegår bakom lykta dörrar när man skall välja en ny påve. Det är det senare som Robert Harris utforskar med sin thrillerblick. Men tänker ni inte kan det väl vara ett uns spännande vad en samling rödklädda prelater talar och röstar om? Nej det trodde inte jag heller men om man lägger till det som utmärker de slutna sällskapen, tystnadsplikten, de uråldriga ritualerna och den upphöjdhet som deltagarna besitter så blir det hemlighetsfullt och det triggar oss, vi vill veta.

Som vanligt när det gäller Harris ligger en rejäl research bakom och det bidrar till att jag snabbt ser miljöerna, hör hur konklavens medlemmar, 118 stycken, hasar till frukosten, stiger upp på bussarna som som tar dem till Sixtinska kapellet och när deras kalottförsedda huvuden sänks i bön kan jag höra mumlet. 

Konklav kommer från latinets clavis, nyckel, senare conclavo kammare som blivit ”rum som kan låsas” vilket också görs när alla kardinalerna tagit plats. När man kommit till ett beslut signaleras detta genom färgen på röken som sipprar ut från kapellets skorsten. Svart när omröstningen fortsätter, vit när en ny påve valts.

I centrum för den här historien står dekanen Lomeli, en erfaren kardinal som stått ganska nära den förre påven. Innan man samlas för första gången får han reda på att en av kandidaterna blivit entledigad av den nu döde påven. Detta är oerhört och sätter Lomeli i en svår sits. Han ber sin närmaste man undersöka vidare. Vad ligger bakom ryktet? Under tiden omröstningarna sker uppenbaras spänningar och fraktioner i gruppen. En av dem skall ju bli påve så mycket står på spel. Gamla skelett ramlar ur garderoben efter hand och påverkar Lomeli så pass att han bryter sig in i den tidigare påvens residens, för att söka ytterligare information, ett mycket allvarligt tilltag och Lomeli får kämpa mot sömnlöshet, knarriga leder och även sin tro när han bestämmer sig för att gräva djupare. Den nye påven måste vara helt ren moraliskt. 

Det blir faktiskt spännande, inte nagelbitarspännande, men ändå. Mina sympatier hamnar ganska snart hos Lomeli och jag följer hans kval och undrar om han skall hålla. Konklaven har ett dokumentärt anslag men snart infinner sig klassiska konflikter och vi får komma in i de hemliga rummen och se att även guds män är anfäktade av stolthet, fåfänga, maktbegär med allt vad det innebär. Omröstningarna är långdragna episoder men spetsas till efter tid. Trots att konklaven skall hållas isolerad från omvärlden tränger den sig ändå på och bidrar till en ökad, dock lätt,  thrillerkänsla. Som bonus bjuds vi på en extra twist på slutet.

Man blir aldrig helt omskakad eller upprörd kanske för att vi här i Norden tittar på katolska kyrkan med en distanserad blick, men miljontals människor menar att påven är Petrus efterträdare och är helig.

Harris förtjusning i verkliga personer och historiska skeenden har smittat av sig, vilken av hans andra böcker skall jag välja härnäst? Konklaven får en rejäl 4 för trovärdighet, ett gott berättande och för att han lyckas göra thriller av vad som pågår i det stilla men slutna rummet. En eloge också till ett snyggt och tilldragande bokomslag.

läst juni 2018

Fara på färde

Av Eric Ambler

Karl-Ove Knausgaard svarar på läsarbrev i Lundströms bokradio våren 2017. Han har en hängiven läsekrets många har skrivit. Någon frågar om han läser deckare. Knausgaard är mycket artig och verserad i alla sina svar, så även nu. Nej inte direkt några deckare, det var när han var en ung gutt. Men han hade läst en och annan thriller. Bland annat hade han läst Eric Ambler och det var en stiligt hopkommen historia som han kunde like. Ja men det var ju ett namn jag kände igen. Hans böcker hamnade på deckarhyllan om jag inte minns fel från alla mina år som bokuppsättare. Men länge sedan.

Alltså blir jag lite nyfiken, Knausgaard rekommenderar Eric Ambler, se där. Konstigt nog, två veckor senare ska jag vänta på morgontrötta barn i Malmö och beställer kaffe på kafé. Döm om min förvåning när jag hittar en Eric Ambler i gratishyllan. Ett tecken? Nu är förväntningarna höga. 

Andra världskriget har brutit ut och det är inte helt lätt att ta sig igenom eller till Europa. Mr Graham är ingenjör och på väg till sin hustru i England men stöter på oväntade problem. Att bli beskjuten på sitt hotellrum och sedan kontaktad av hemliga polisen som avbeställt hans resa med Orientexpressen verkar minst sagt overkligt och överdrivet enligt Graham. Han dirigeras om till en båt efter att ha identifierat den som sköt. Skytten har tidigare varit med i en rumänsk paramilitär organisation och är en ful fisk. 

Fraktfartyget lägger ut, med finns nio passagerare inklusive Mr Graham. Olika nationaliteter, representanter om man så vill för olika sidor i kriget som pågår, och det är inte solklart varför alla finns ombord. Och vem dyker upp dag två, jo den slemme som sköt i Istanbul. Mr Grahams revolver försvinner från hans kajuta. Nu spänns thrillertrådarna och spelet kan börja. 

Intrigen köper jag och det som är mest intressant är hur folk är snara att döma olika nationaliteter. Turkarna är mördare och inte att lita på, tyskarna skall vi inte tala om och allt på blodigt allvar. Hatet hänger i luften. Det jag har svårare för är krumbukterna mellan män och kvinnor. Jisses! Kvinnorna spelar undergivna, grälar, läxar upp männen inför öppen ridå eller är fala femme fatals. Och Mr Graham deltar i den här charaden trots att han borde kunna skjuta sådant åt sidan nu när hans liv är i fara. 

Det vedertagna spelet mellan män och kvinnor begränsar alla inblandade. Var det verkligen så här?  Sakta börjar jag tvivla på att det var den här boken Knausgaard läste, eller ska jag tvivla på hans omdöme?
3,7

29 maj 2017

Störst av allt

Av Malin Persson Giolito

Ett klassrum, flera skjutna och några få överlevande. Maja överlever, hon blir samtidigt misstänkt för dådet. Här är utgångsläget. 

Sedan delas handlingen mellan tillbakablickar, Majas tid i häktet och domstolsförhandlingarna. Det är Maja som berättar. Emellanåt är det ett ganska tufft tugg när hon beskriver läget och människorna hon har runt omkring sig. Förmodligen är hon på gränsen till sammanbrott men jag får inte riktigt den känslan. Eller så lyckas inte Malin Persson Giolito förmedla just det. Då är hon bättre på att skildra det nerviga, personerna och dialogerna sitter också bra. 

På en gymnasieskola i Djursholm har Sebastian, en gång skolans absolut häftigaste kille, öppnat eld i en skolsal där det skulle vara ett möte. Varför detta skedde rullas upp både inom Maja och i rättssalen. Detta är välgjort, åklagarsidan väljer att betona vissa sidor, försvaret andra. Spänningen ökar. Massmedierna häcklas i sin sensationslystnad och här går inte ens SVTs Rapport fria. 

Det finns ett sug i att vilja veta vad som hände egentligen. men efterhand hamnar fokus på relationerna mellan Sebastian och hans iskalle far, och mellan Maja och Sebastian,.

I ett av Sveriges mest välmående områden, i den största villan där möjlighet till all lycka borde ha möjlighet att frodas, där finns en grym iskyla och arrogans. 

Maja är arton och får därför tillbringa häktestiden isolerad. Det förvånar mej och att hon klarar det såpass bra förvånar mej än mer. Boken är suggestivt berättad och delvis spännande. 

Utanför den direkta handlingen men ett mycket bra inpass är när en amerikansk affärskvinna håller ett föredrag om ekonomi och makt. Här handlar det om strukturer, inte oviktigt i sammanhanget, och det är riktigt riktigt bra.
Malin Perssson Giolito var sommarpratare 2017. Mycket bra!

3.4

Läst dec 2016

Generation Loss

Av Elisabeth Hand

Den här författaren vet vad en baksmälla vill säga och inte bara det, hon vet också hur olika droger tar, hur de verkar med varandra och vilka tillstånd de försätter hjärnan och kroppen i. Dessutom har hon mycket goda kunskaper om traditionellt mörkrumsarbete, även så udda delar som hur man gör egen emulsion och fixar en daguerrotype. (Det här är den första roman jag läst som är så hängiven fotograferandet). Hon vet också mycket om hur det är att vara vid Maines kust kalla dagar och nätter på vintern.

Det här är en ovanlig thriller vad gäller person och tema. Huvudpersonen Cassandra Neary är starkt drogberoende, dras åt det mörka i livet och är fotograf. Hon är utled på klubblivet i New York men hänger där för att i bästa fall hitta någon att gå hem med. För tjugo år sedan var hon i ropet och gav ut en mycket sparsmakad fotobok, Crazy girls som sålde i begränsad upplaga. Många av hennes vänner dog av överdoser och hon var med vid dödsfallen vilket hon fotograferade. Men nu är hon en föredetting och i ständigt behov av pengar.

Så till slut får hon ett uppdrag som hon triggas av. En av hennes förebilder lever isolerat på en halvö i Maine och vill att Cass skall skall intervjua henne. Så Cass drar på sig skinnpajen och bootsen, trampar gasen i botten och kör norrut.

Jag skall inte avslöja så mycket av själva intrigen, som innehåller alla thrillerns spännande delar, däremot lite av den miljö Cass hamnar i. Uppe i Maine är man trött på utbölingarna som kommer en kort tid på året och kräver allt av ortsborna. De å sin sida har tagit stryk av ett fiske som inte längre fungerar eftersom sjöbottnen är barskrapad på liv. Övriga arbetstillfällen har försvunnit. Husen som gått i arv i generationer, tvingas de sälja när inget annat återstår. Bitterheten är lika hård och vass som snöovädret som träffar Cass i ansiktet när hon kommer fram. 

En annan miljö, som det finns rester av längs kusten är bosättningar av hippiekollektiv som drogs till Maine i slutet av 1960-talet, många försvann av naturliga orsaker, Då var det experimenterande av konst, droger, kärlek och religion. Nu finns några äldre figurer kvar, i egensinnigt byggda hus, utspridda på öarna. En av dem är Afrodite Kamestos, den berömda fotografen som ingen har hört något ifrån på trettio år.

Det finns spillror av hippieran lite varstans märker Cass. Hon hamnar i ett delvis laglöst land när hon börjar söka sig fram för att få information och framför allt att få se de fantastiska fotografierna som en fick henne att börja fota. En hel del av experimenterandet med friheten gick uppenbart överstyr det avslöjas ju längre Cass tränger in på öarna.

Det är alltså en främling som kommer kommer till byn och rör till det. Denna gång (tänker på gamla västerns) också en tuff ensamvarg men inte en man på häst utan en kvinna med punksår och i hyrbil. Hela tiden ser hon till att hon har droger i närheten, spelar ingen roll vad bara det kickar igång systemet. 

Stundtals är det lebbigt. Inga slippriga detaljer missas och inte heller förnedrande sådana. Det är Linda Skugge som översatt och jag vet inte om det beror på henne men det går fort att ta sig in i boken och det blir spännande ganska snabbt. Den förlorade generationen. Varför har man inte brytt sig om att översätta titeln? Som att slå in öppna dörrar?

Fler böcker finns om Cass Neary och Elizabeth Hand kan tänka sig David Lynch som regissör om Generation Loss blir film.

Helt ok, den får 3,8

läst 2016

Förödelse

Av Anne Rambach

En mix av dokumentär rapport och thriller med den f d fotomodellen Diane Harpmann, numera journalist och dessutom grym på aikido. Hon bor i kineskvarteren i Paris tillsammans med sin bläckfisk. Hon är lite av en ensamvarg mycket på grund av djup sorg efter sin man och barn.

Asbestfibrer är dödligt att inandas och vetskapen om detta har förhindrats av asbetslobbyn på senare år men innan den fanns har kunskaperna om asbestos tystats ned på olika sätt i Europa, Kanada och USA. Frågan är fortfarande aktuell trots forskning och uppmärksamhet via media.

Diane och hennes kollega Elsa dras obevekligen in i att söka förklaringen till varför deras vän och grävande journalist plötsligt dött. Det ska se ut som självmord med de misstänker att han blivit tystad. Ja och sedan är jakten igång, även den om asbestens härjningar i Frankrike.

Boken är från 2008 och det är inte oviktigt. Jag trodde att asbest var totalförbjudet och att allt arbete med att sanera äldre hus etc var under strikt kontroll, men icke. På slutet redovisas alla källor författaren använt och det är en diger lista av myndighetsrapporter, statliga utredningar, dokumentärfimer med mera.

Hur går det då att kombinera jakt på mördare och svikare med en miljöskandal? Hyfsat faktiskt. Rambach har ett rappt och snyggt språk som gör att även asbetsavsnitten blir spännande. 

Det är inte utan att man blir upprörd. Som så mycket annat som blir reglerat i västvärlden flyttar problemen vidare till fattiga länder för att vinstintressena inte styrs av moraliska betänkligheter. Vi har ju också haft en asbestskandal i Sverige. Mary Andersson intervjuade arbetare i Lomma, (varav många var döende) i boken Asbestarbetarna berättar från 1980.
Detta är den tredje boken i serien om och med Diane Harpman

3,7

Läst september 2017