Den som går på tigerstigar

Krimförfattaren Anders Rosling menar att en spänningsroman skall bestå av lika delar underhållning och verklighet. Spänningen gör att vi fortsätter läsa och får i oss en dos realism samtidigt. I intrigen bör finnas ett Varför och ett Hur.

Jag tänker på dessa parametrar när jag ser tillbaka på läsningen av Den som går på tigerstigar av Helena Thorfinn. Här finns motsatsförhållanden på olika plan, alla triggar. Allt snyggt sammanvävt i korta stycken, när det blir småjobbigt fasas vi in i nästa drama.

Det är först mot senare delen av boken som det stora Varför börjar skönjas och där blir Den som går på tigerstigar en bladvändare. Det är skickligt gjort. I efterordet berättar författaren att  det här var en jobbig bok att skriva och det förstår jag. Det är mycket som skall omfattas och riggas. 

För den politisk intresserade finns rejäla sjok om internationella organisationer och förhållanden till främmande makt. Vidare om; Svensk neutralitetspolitik, FNs rekrytering av soldater, hur flaggskeppet Mänskliga Rättigheter kan nyttjas och utnyttjas, hur funkar CIA idag och hur står det till med biståndsfrågorna egentligen? Dessa delar ångar av engagemang och verkar initierade, inte alls torra redogörelser även här lyckas spänningen krypa in. 

Kvinnors roll står i fokus och vi får även lära oss om Hirjorna, den transsexuella grupp med en egen kultur som finns på den subindiska kontinenten.

Tigerstigarna då? Tigern är ett heligt djur som man vördar och har stor respekt för. Den som beger sig ut i träskmarkerna bör sätta på sig en mask på bakhuvudet, när tigern ser masken skyggar den. Men det finns andra rovdjur i den här historien, smarta och manipulerande, även de gömmer sig när det hettar till och undgår upptäckt.

Detta är andra boken som handlar om Sofia Paulin och hennes familj. Den går utmärkt att läsa utan att känna till händelserna i När floden tar oss. Vi blir introducerade längs med läsningen.

Helena Thorfinn har arbetat för Sida, Rädda Barnen och FN och jobbat bland annat i Bangladesh där boken utspelar sig

För en engagerande och mellan varven en riktigt spännande berättelse får Den som går på tigerstigar en fyra.

ISBN:  9789113075167

Innan floden tar oss

Av Helena Thorfinn

Sofia och Janne tar ett stort beslut när de bestämmer sig för att bo i Bangladesh i ett par år med sina barn. Sofia som biståndschef och Janne som hemmaman. Det är omfattande förändringar på flera plan och fler blir det när de är på plats. Bangladesh är ett av jordens fattigaste länder och korruptionen en av de värre i världen och även om de bor oerhört skyddat med murar och har egna vakter så griper omvärlden in i deras liv. 

Sakta blir boken spännande på många plan. Stämmer ryktet att den lokala maffian infiltrerar och splittrar det framgångsrika projektet i floddeltat? Har imamernas makt försämrat kvinnornas situation mer än tidigare? Vad händer med kvinnorna i byarna när familjerna inte lyckas få ihop pengar inför deras giftemål? Hur mycket ska den administrativa chefen lägga sig i både arbete och privatliv? Vad gör ambassadör Moberg hela dagarna egentligen? Hur Ska Sofias och Jannes relation kunna läkas efter Jannes fadäs härom året? Och än fler blir trådarna ju längre in vi kommer i Innan floden tar oss. Mötet mellan de rika och fattiga innebär oundvikliga kollisioner och konflikter och vi får också insyn i bistånds- och diplomatvärlden på gott och ont. Det märks att Thorfinn har direkta erfarenheter av biståndsarbetets strategier och dolda agendor. Kontakter och nätverkande är A&O. Vi rör oss mellan extrem fattigdom och poolpartyn. Vid ett tillfälle har man krävt att svenskt glitter skall skickas med diplomatpost för att glittret som finns i Bangladesh är för vulgärt(!). Tvära kast men också hjärta och äkta engagemang för människor som inte låter sina värderingar svikta. 

Boken är rapp, framåtlutad och sidorna vänder sig själva. Den är från 2012 och vinner på att man läser den nära i tid eftersom mycket av detaljerna har bäring i verkligheten och större förändringar politiskt kan innebära att man får ställa om skärpan. Inblickarna i det intrikata spelet mellan de olika aktörerna har lite av nyckelhålstittande och bidrar till att skruva upp spänningen.

Jag har sneglat på den här boken i flera år men undrat om en historia om biståndsarbetare skulle kunna va´ nåt. Det är den! Tänker också på Malin Giolito Persson vad gäller det kvinnliga perspektivet på arbetsplatser. Innan floden tar oss får en rejäl 4 för att Helena Thorfinn lyckas hålla intresset och spänningen vid liv i en radie som spänner från de fattigaste fattiga i megastaden Dhaka och i Bangladesh floddeltan till en blasé europeisk övre medelklass skyddade tillvaro.

Läst juni 2018