söndag 22 oktober 2017

Italienaren

Av Sven-Olov Karlsson

Glesbygd Sverige Bergslagen. Gård med uthus. Ung man i kläm mellan osynliga förväntningar och egna drömmar. Det är pappan som kallas Italienaren bara för att han är mörk, vallonblod. Kärv ton mellan far och son men det viktiga blir inte sagt. Mycket med bilarna. Att höra och identifiera vad för slags bil är ett adelsmärke här på bygden. Någon har haft drömmar. Överväxta rostiga bilar bak lagårn.

Fadern har arbetat med att serva traktens bussar. Nu är han sjuk efter att ha andats in asbesten från bromsbanden. I takt med att fadern blir sämre tycker han sig få kontakt med andra världar, ufon. Peter, något vek, försöker komma ifrån hemmet och bo i tätorten. Boken domineras av män men farmodern och mamman spelar en viktig roll. Det är kvinnorna som styr om hemmen, männen hålls ute eller i lagårn eller med bilarna. Att sköta gården har gått i arv. Kraven ökar på Peter. Synen på att göra något annat än vad tidigare generationer alltid har gjort, stanna och sköta gården, är knivskarp och hård. En klar gräns går mellan arbete och studier. Att läsa, det fnyser farmor åt. För blir man läst, då är banden brutna

En avfolkningsbygd, det finns många sådana runt om i Sverige. En tveeggad hyllning till bygden. Den kväver men drar samtidigt. Peter våndas.

Sven-Erik Karlssons debut. Uppföljare är Porslinsfasaderna och Amerikahuset

3,5
Läst 2014

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar