Miniatyrmakaren

Av Jessie Burton
Holland upplevde sin guldålder på 1600-talet. Handelshusen,
skråväsendet och borgerskapet växte så det knakade av att kommersen tagit rejäl fart i samband med kolonisationen i fjärran länder.

I ett av de rikaste husen i Amsterdam finns ett utsökt dockhus, minutiöst inrett och tillverkat av de finaste träslag. Huset har Petronella fått av sin nyblivne man Johannes Brandt, något att sysselsätta sig med medan han är på sina långa resor. Men den unga Nella kan inte uppskatta gåvan helt och hållet. Hon har fullt upp med att förstå var hon själv har hamnat. En man som inte är hemma ens på nätterna, hans syster som regerar hushållet och är iskall och så har det börjat komma små paket till Nella med figurer till dockhuset. Förbryllande.

Miljöerna, dialogerna och myllret av detaljer är det som Burton lyckats med allra bäst med i sin tidskapsel. Jag känner mig förflyttad till de glatta gatorna vid kanalerna och det luxuösa huset vid Herengracht. Även om handlingen tar fart så småningom, och innefattar svek av olika dimensioner, så är det nog miljöerna som kommer att stanna. Visst triggar delar, som otrohet, tabun av olika slag och bigotteri igång handlingen. Läsaren tittar igenom nyckelhålen och funderar över de olika hemligheterna inte minst varför miniatyrmakaren verkar besatt av Nellas hem och hur hon kan veta så mycket om hushållet.

Förlagan och kanske inspirationskällan till miniatyrhuset finns på Rijksmuseum i Amsterdam 

En gnistrande saga med svarta kanter som får 3, 8
Läst hösten 2017