Dottern

Nu har jag läst Dottern av Maria Gustavsdotter, som gärna skriver böcker i svensk historisk miljö. Dottern är första boken i en trilogi som utspelar sig i Kalmar strax efter att Kung Gösta d v s Gustav Vasa tillträtt tronen. Reformationen håller på att införas, skulder skall betalas till Lübeck men av detta märks det inte så mycket i Kalmar. I Dottern rör vi oss i den lilla världen, i hemmet. Det är kvinnornas vardag vi följer och den är mest innanför gårdsporten. Ska man ut på stan bör man som flicka eller kvinna ha en följeslagare, det kan vara en tjänsteflicka eller släkting men ensam bör man inte röra sig ute om man är en köpmansdotter och det är Gertraud. Mamman och pappan är uppvuxna i Lübeck och i hemmet talas både svenska och tyska. 

Man kan tro att det inte händer så mycket i en köpmansgård där friheten är såpass begränsad men där tog jag fel. Inuti gården handlar det om att hantera hushållet men här är också nära till både liv och död. Även relationerna mellan släktingar och till tjänstefolket skildras med inlevelse så att en viss dramatik skapas. Fram träder rum upplysta med inget annat ljus än härden och dagsljuset från fönstren, dofterna från människorna och blickarna mellan de vuxna som antyder saker som den unga Gertraud är för liten för att förstå.

Religionen är viktig för mamman och Gertraud, man går till kyrkan varje dag men munkarna har det svårt, det ska bli på ett annat sätt från och med nu. Predikan ska vara på svenska och mässa bara en gång i veckan. De vackra helgonbilderna håller på att försvinna.

I den här första boken är Gertraud en flicka när vi träffar henne första gången och slutar med att hon avspisar en friare.

Maria Gustavsdotter är den där typen av författartips som sprids från mun till mun. Hon har en trogen och växande skara bland framför allt kvinnor.
3,7
Läst hösten 2013