tisdag 13 december 2016

N W


Jag tror att det här är boken för bokcirkeln som till nästa gång vill ha något med tuggmotstånd. För NW av Zadie Smith berättar sin historia på olika sätt. Hon anväder sig av olika former i bokens olika delar och förutom en bångstyrig handling skulle väl vara något att sätta tänderna i? Utmanande är ordet. 

Vi befinner oss i nordvästra delen av London, nutid. Nedslag görs hos fyra personer, Leah, Kisha, Felix och Nathan. Leah och Kisha får vi följa närmre, uppväxt, vägskäl, och när vi träffar dem först, yngre medelålder.
Det är skarpt iakttaget, drastiskt och humoristisk.

Leah har flörtat med alternativrörelserna och först nu lugnat ned sig. Förväntningarna på barn och familj från mannen och mamman deckar Leah, hon har svårt att göra motstånd, blir apatisk.

Nathalie - som först kallas Kitsha (mycket förvirrande just när det sker men har att göra med hennes klassresa). Frigörelsen tar tid, religiöst hem, knappt med pengar. Kisha är extremt ambitiös och sparsam. Det här verkar ha skapat en starkt utvecklad osäkerhet på sin identitet men hon bestämmer sig för att pröva något som verkar säkert, juristbanan. Namnbytet hänger ihop med hennes strävan att ta sig bort från Caldwell, och höghusen. (Caldwell finns inte men annars stämmer alla andra ortnamn)

Felix besöker sin far, en tidigare radikal man som gjort allt det man gjorde, och inte borde, under det radikala 60-talet. Därefter besöker han sin bedagade älskarinna för att göra slut.

En hel del i boken är underförstått, men med det lilla jag anar av antydningar, slang och atmosfär gör att jag förflyttas till en annan värld. Men handlingen då? Frågan är på något sätt fel ställd. Det handlar om medvetna och omedvetna vägväl. Att uppväxtmiljön är en barlast för en men blir en katapult för en annan. Så därför kan vi i ena stunden vara i en superlyxig lägenhet som ekar av trendig minimalism för att straxt innan besökt en högljudd, trång lägenhet i ett slitet hyreshus.

Det gäller att vara pigg och alert vid läsningen. Kronologin står inte i fokus, inte heller att sätta in läsaren i sammanhangen. Det är lite som korsklippt film. Vi får samla på oss information som vi kan ha användning av senare och då blir vi belönade. Speciellt blir det i bokens andra del, den som handlar om framför allt Kishas uppväxt, Vi presenteras en numrerad rubrik. Så ett kort stycke som ibland hör ihop med det tidigare ibland inte. Det är som om den allvetande berättaren låter sitt förstoringsglas stanna till en stund, cirkla runt i ögonblicket och flyttar sedan slumpmässigt vidare och vi presenteras en ny rubrik och stycke.

Prova! Jag kände mej förflyttad till en värld som är tio år före oss med sin multikultur och urbanitet. Idag är det storstäderna som blir ännu större - megastäderna. Här kan vi dyka ner och få en glimt.

Hittade en fin intervju på BBC med Zadie Smith i serien Cast away. Här berättar bland annat Zadie Smith om sina musikfavoriter. Musiken är också ständigt närvarande i boken NW.
4,3
Läst sommaren 2014

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar