Del 1 Barndom och tonår
Jagberättaren Elena Greco bor i ett arbetarkvarter i Neapel. Berättelsen börjar gissningsvis på 50-talet. Det är väldigt fattigt och någonstans i boken när Elena blivit nästan vuxen konstaterar hon att fattigdom gör människor elaka. Vi får se många prov på småsinthet men det som rinner som en varm och obändig röd tråd igenom boken är den mycket speciella vänskap som finns mellan flickorna Lina - fast Elena kallar henne för Lila - och Elena.
De är lika gamla när de möts på den smutsiga bakgården. Elena dras till Lila, hon är fascinerad och kan inte förklara varför, speciellt som Lila är bakslug och lite elak men djärv. Hon vågar saker, säger saker och är oförutsägbar. När de börjar skolan pratar de mycket, bland annat drömmer de om att en gång skriva böcker och bli så rika att man får bära hela kistor med guldmynt till dem.
Båda är arbetarungar men Elena fortsätter i skolan när Lila tvingas arbeta hos sin far skomakaren. När Elena berättar om vad de läser i skolan, latin, grekiska mm visar det sig att Lila också kan en hel del grekisk grammatik. Svaret kommer en dag när Elena följer efter Lila och ser att hon besöker biblioteket. Man får bara låna två böcker så Lila har sett till att alla i hennes familj fått lånekort (vilket de inte vet om) Lilas familj får pris för att ha lånat mest på biblioteket det året.
Lila har alltså en alldeles säregen begåvning för inlärning, men även annat, hon är duktig på att rita och hon försöker förstå de märkliga strukturer som alla verkar fångade i. De mönster som hennes familj klibbat fast i. Det går inte komma loss från förbud, avundsjuka och våld. Det är väldigt mycket våld i hemmen. När ilskan kokar över kan föremål komma flygande ur fönstren och att ge sina barn stryk är mer en regel än undantag. De olika familjerna kämpar på var och en på sitt sätt men där finns två som skiljer sig från menigheten och det är de med makt.
Moderniteten trycker på. Tillväxten når till slut även de fattiga kvarteren som rustar upp affärer, bilar och vackra kläder blir något åtråvärt.
Allt våld påverkar så klart både flickor och pojkar. Pojkarna skall skydda sina systrar framför allt för vanära. Om flickorna överträder gränserna blir skammen monumental. Hedersvåldet är alltså inte så långt borta. Men pojkarna är också fast i en ond cirkel av att vara tvungna att agera, ofta med våld och sedan skruvas spiralen vidare.
Detta ser Lila och vill göra något. I första hand se till att hennes bror kommer vidare och får göra något han är stolt över. Lila ritar en sko och visar den bara för sin bror Rino. I hemlighet gör de ett par herrskor som är moderna. drömmarna stiger Rino åt huvudet och han ser hur han skall bli lika rik som bröderna Solara, som trakasserar gatan. Alla vet att pengarna den familjen har bygger på de fattigas lån, delvis en ockerverksamhet.
Elina fortsätter i skolan, delvis för att hon blivit uppmuntrad av lärarinnan Oliviera. Vilken även försökt uppmuntra Lila. Ganska snart begriper Elena att Lila ligger långt över Elena i snabbhet och intelligens. Detta ger upphov till avundsjuka men sporrar också Elena länge länge. Trots att Lila tvingas avstå från studier bär Elena med sig en känsla vilken inspirerar henne. Men i botten finns en revanschlust. Trots dessa solkiga sidor har de kvar sin vänskap. Hindrad av arbete och att de går olika vägar men ändå finns den kvar.
Lila är den fula ankungen som blir den vackra svanen i kvarteret som nästan alla killarna trånar efter, Men det hade inte varit Lila om hon bara hade nöjt sig med ytan. Hon har planer trots tillvarons begränsningar. Hon vill att hennes familj skall komma längre och hon vill bort från trältillvaron.
Trots att Lila är något av en fritänkare, hennes energi och svada skrämmer och fascinerar hela kvarteret kan hon ändå inte bryta sig ur helt. De mäktiga familjerna, hederskulturen och släktbanden gör att total frigörelse är otänkbar. Att helt bryta sig ur finns inte. Pengar verkar vara enda sättet att komma vidare men de som har pengar i kvarteren har inte fått dem på ärligt vis.
Elina kämpar med sin avundsjuka och fascination och kärlek till Lila, ända tills vi skiljs från dem i denna första bok, vid Lilas och Stefanos (charketuristen) bröllop. Även här finns olidliga spänningar och trots att Lila gjort allt för att den mäktiga familjen Solara skall hållas utanför har de nästlat sig in. Hennes egen bröllop har besudlats.
Skall flickorna nu gå helt skilda vägar? Detta tänker Elena mycket på, med stor sorg i hjärtat. Hon brottas också med högmodskänslor och vart hon skall rikta sitt behov av att bli sedd.
Av Elena Ferrante
Läst juni 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar