Romarblod

Av Steven Saylor

I det antika Rom finns Hittaren, smeknamn för Gordianus som försörjer sig på att leta upp människor och skaffa information. 

Här anlitas han av själve Cicero och tiden är ca 80 f v t.

Författaren verkar ha plöjt hyllmetrar av romarrikets historia och tankarna går till TV-serierna Rome och I Claudius när makten beskrivs. Men här förekommer också en del bra miljöbeskrivningar och Rom framstår som en stad i odörer där ett människoliv inte var mycket värt, speciellt inte om du var slav eller kvinna. Rom klättrar vackert uppför sina grönskande kullar och inne i de välbärgades hus finns svala, rena innergårdar med fontäner i motsats till de illaluktande gränderna nere i stan med fallfärdiga hyreskaserner där det finns väktare på varje plan för att mota bort oönskade gäster. Interiörerna från slott och koja är mer än skissartade, jag ser rummen framför mig.

Personteckningen är som den är i deckare, sällan något man minns. Här finns dessutom drag av fluktande gubbe men det är inte så mycket att jag lägger boken ifrån mig. Det som är intressant är hur oskyddade människorna var och helt utsatta för maktens nycker. I Romarblod är det diktatorn Sulla som regerar (han kallar sig diktator). Under honom florerar intrigerna för att skapa sig egen vinning - girigheten har inga som helst gränser - vilket orsakar ett smärre kaos. 

Det är i detta halvpolitiska skumrask som Gordianus skall försöka skapa klarhet i varför en Sextus Roscius en adelsman och godsägare blivit mördad, detta för att frikänna sonen som nu är anklagad. 

Försvaret tas upp i Ciceros egen bok Di officiis (Om plikterna)
Det finns fler böcker om Gordianus.

För er som vill få mer av intriger och giftigheter, på mer än ett sätt, i de romerska palatsen, finns här första avsnittet av I Claudius från 1976.

3,5 

Läst juni 2017