Av Stefan Zweig
Oj vilken bok. Zweig skriver om sin högborgerliga uppväxt i slutet av 1800-talets Wien, om sin utveckling och resor, om möten med några av dåtidens prominenta författare, musiker och konstnärer i ett idag totalt försvunnet Europa. Hans ungdom sammanfaller med modernitetens genombrott tekniskt och idémässigt. En uppväxling sker och det är inte smärtfritt. Det gamla Habsburgska konservativa Österrike tvingas bort vid krigsutbrottet 1914. Av det en gång så stolta Österrike-Ungern blir bara en ynklig rest kvar.
Stefan Zweig sitter i Brasilien och tittar tillbaka på sitt liv och tycker att hans senare år sammanfaller med en mänsklig nedstigning i helvetet. Tillbakablickarna, boken skrevs fram till 1942, är stringenta samtidigt sorgsna och ibland uppgivna. Andra världskriget hade inte nått sin kulmen när han och hans fru bestämmer sig för att begå självmord. Han såg inget ljus vid horisonten. Landsförvisad och berövad det mesta såg han hoppet förlorat om en bättre värld.
Något högtravande men med elegans löper texten från skolgången, hemsk, till reflektioner med glödande engagemang om hur en högkultur kunde hamna i nazisternas våldsbejakande grepp. En avhumanisering på alla plan, ett vidrigt samhälle. Mycket lastar han Hitler personligen. Realpolitiska teorier är inte Zweigs grej även om han är oerhört påläst och samhällsintresserad. Med ständigt höjda ögonbryn tecknar han sina möten och utvecklingen i Europa. Han som i hela sitt liv velat knyta länder och kulturer närmre varandra iakttar förödelsen med tungt hjärta.
Han var en sann intellektuell, talade flytande franska, engelska och italienska, med djup kunskap om sin historia men framförallt om teater, musik och litteratur. Den typen av författarpersonlighet är det svårt att hitta motstycke till idag. Zweig var en av Europas mest lästa författare på 1920-talet. Vem åker idag till andra länder på författarturnéer och talar inför utsålda hus?
En som inspirerats starkt av Stefan Zweig är regissören Wes Anderson. Hans film Grand Budapest Hotel (2014) är en hommage till författaren och till en förfluten tid. Maria Schraders film; Farewell to Europe om Zweigs liv kom också vid den här tiden. Det var länge tyst om Stefan Zweig men kanske har filmerna och nyutgivningen av hans böcker bidragit till ett ökat intresse för hans gärning. Zweigs intresse för ett enat Europa ekar nästan kusligt idag när pompösa och nationalistiska rörelser manar till gränser, intolerans och inåtvändhet. Hundra år sedan men ack så aktuell. Läs gärna Stefan Zweig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar