Jacobs stege

Av Ljudmila Ulitskaja

Vid städningen av sin avlidna farmors lägenhet hittar Nora en säljkorg med brev, men inte förrän trettio år senare börjar hon läsa dem varpå hennes familjs öden och hemligheter rullas upp. I Moskva har man öppnat KGBs arkiv till viss del så efter avslutad läsning beger sig Nora dit för att gräva vidare. Inte allt är tillåtet att se eller kopiera men det hon får tag i är både förskräckande och rörande. Det är hennes farfars helvetesresa mellan olika fångläger som finns i journalerna. Här beskrivs beslagtagna kläder, böcker och kortfattade förhör. Luckorna är många och fantasin sätts igång, man kan bara ana vad Jakob utstod under och mellan dessa förflyttningar. 

Jakob Osetskij föddes i Kiev i slutet av 1800-talet i en judisk borgerlig familj. Han var en stor musikälskare och en sann intellektuell med en glupande kunskapstörst. Mötet mellan Jakob och den vackra livfulla Marusjka, blivande fru, är till en början som en saga. Fånglägrens år förändrar allt och alla. När Jakob dör är han ensam och sjuk men lever trots allt för sina forskningsprojekt. 

Nora läser brevväxlingen mellan sin farmor och farfar för första gången i sitt liv, märkt av cancer tror hon sig inte ha många år kvar. Breven ger pusselbitar om sin släkt hon inte hade en aning om. Nora har träffat sin farfar en gång som tolvåring, deras vägar möts nu igen över en sirlig handstill i otaliga brev. 

Boken spänner över fyra generationer och hur de påverkas av tsardömet, revolutioner, Stalin, kalla kriget och befrielsekrigen när Sovjet upplöses. Ovanpå de umbäranden de ryska folket genomgått räknas miljontals människor som försvunnit i krig och onämnbara fasligheter. Familjerna vi möter hukar under politikens lynneskast men stretar vidare trots förluster, bristvaror, trångboddhet och kyla. I bakgrunden märks oroligheter som massrättegångar, arbetsläger och krig.

Jakobs stege beskriver vardagslivet genom årtiondena, och kretsar kring relationer och de strävsamma som kämpar på och fostrar barn trots umbäranden. Kulturen som livgivare finns som en röd tråd boken igenom. Nora som fått sitt namn efter Ibsens drama är scenograf, och musikaliteten hos familjemedlemmarna har förmodligen räddat liv. Denna expose från förlossningar, samtal vid köksbord till existentiella och vetenskapliga frågor är trots mastiga ämnen lätt att följa med i. En sann konst!

Ulitskaja skriver bland annat om landets kärlek till litteraturen, att den är en del av ryssarnas själ. Eller var, även hon ser att ordet får minskad betydelse i konkurrens av film och bild. I en intervju hävdar hon att en ung människa blir inte till utan att ha tagit till sig de stora frågorna om livet via klassikerna. 

En mäktig bok i flera avseenden. Jakobs stege är som en mörk obönhörlig våg som sveper över en. Senaste åren har det diskuterats en hel del om sanna historier kontra berättelser, här lyckas Ulitskaja smälta samman båda. I sökandet (handlar om Ulitskajas egen familj) levandegör hon sina släktingar och behärskar verkligen berättandets konst. För detta får Jakobs stege en 5a. 

2020 finns det ett intressant samtal på UR med Gabriella Håkansson och Ljudmila Ulitskaja 

ISBN 9789187891533