onsdag 21 december 2016

Hägring 38

Hägring 38 av Kjell Westö är en rik roman. Den kan läsas som idéroman med paralleller till vår tid. Historisk, här med kritiska glasögon avseende vad som fortfarande kan vara brännande ämnen som man inte vill dra upp i ljuset. Bland annat talas det om fångläger som skall ha funnits efter inbördeskriget omkring 1919. De röda förlorade och många sattes i läger med ett minimum av mat.

Klasstillhörigheterna är väldigt tydliga. Vi befinner oss i Helsingfors 1938 och konturerna mellan människor ritas med klassmarkörer. Tydliga arbetarstadsdelar, hur man talar, hälsar, klär sig. Vilka ställen vissa går på andra inte. Avståndet mellan kvinnor och män är strikt. Kvinnor gör si män kan göra så. Att Rolle är tydligt arrogant mot Fru Wiik, en underställd kan vara en sådan markör i boken. Hägring38 har också spänningsmoment. Vad tänker fru Wiik göra med kaptenen? En mörk och fasansfull erfarenhet när Matilda var 17 år och befann sig i läger flyter upp när hon tar emot herrarna, som skall bevista Onsdagsklubben på Thunes kontor. En av männen visar sig vara kaptenen, som Matilda Wiik kallar honom, men han känner inte igen henne. Detta gör att hon kan bida sin tid och till sin förvåning (här är jag osäker på om hon blir förvånad över sitt eget handlande) svarar hon på kaptenens inviter. Men det är tydligt att hon har en idé, men vad?

Thune och fru Wiik är de två huvudkaraktärerna. Från två skilda klasser, och därmed olika politisk bakgrund. Båda tampas med sina historier, Thune med sin skilsmässa - han är den förfördelade partnern dessutom är nesan dubbel då hans barndomsvän, tillika en av herrarna i onsdagsklubben är den som hans fru föredragit.

Spänningen i staden ökar också i takt med att Hitler gör sina framstötar. Nationalistiska rasidéer får ny luft och de som tycker annorlunda kan råka illa ut. Thune blir t ex nedslagen efter att ha skrivit en artikel om nationalism och europatanken.  Syftet med onsdagsklubben var att man där skulle ventilera aktuella frågor över en bit mat. Thune har varit en av initiativtagarna och männen är vänner sedan långt tillbaka. Släktband och yrkesroller spelar också stor roll i Helsingfors borgerlighet.

Jag är starkt imponerad av Westö och hur han håller språket. Inga anakronismer slinker emellan. tack vare att han är så konsekvent i språkdräkten blir en förflyttad in i en annan tid. Här finns också ett ordbruk som kan vara finlandssvenskt d v s ord som har sina alldeles egna innebörder, ord som inte ställer sig i vägen men som har en annan nyans, egna ord helt enkelt. Det finns också äldre uttryck och ett högtravande sätt att tala som kunde blivit smålöjligt men inte här. Thune uttrycker sig mycket sirligt och är alltid angelägen om att hålla respekt och avstånd intakt.

Det är ofrånkomligt att dra paralleller till vår såriga tid. Vi dansar på rykande benaska säger doktor L. Just nu ryker det i Gaza, Syrien, Irak och i Afrika. Högerkrafterna är starkare än någonsin och man vill slänga ut tiggare. Här hemma shoppar vi.
Läst sommaren 2014

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar