Vågspel

Av Ann Rosman

En segelbåt hittas tom utanför Orkneyöarna och ägaren Bo Stenman befaras ha omkommit.

Karin Adler, polis från Göteborg reser tillsammans med en kollega till Skottland för att bistå i letandet. Detta är ena tråden. Det finns också en historia från 1970-talet där ett uppbåd av stenrika äventyrare har anlitat ett dykarlag från Göteborg för att leta på ett skepp som förliste 1916, HMS Hampshire. Ryktet säger att guldet som då skulle till Ryssland fortfarande finns kvar. Den som leder det dykarteamet är Bo Stenman.

Varför återkommer nu Bo Stenman till Orkneyöarna fyrtio år senare? 

Ja mer behöver inte sägas om ni vill läsa mer om skeppsvrak, oroliga havsvatten, gamla sägner och en hel del om dykningens faror. Just detta upptar en stor del av boken och man förstår att det gjorts rejäl research. Dykare var ett hett byte just på 70-talet när Norge började borra i sina kustvatten. Arbetsmiljön var oerhört tuff och hade mycket i övrigt att önska. Gränserna för vad kroppen klarar av tänjdes på och män dog i sviterna av dykarsjukan. Just dykavsnitten har mer av reportage än roman över sig. Jag tror att just detta är svårt, att gestalta allt det man läst in, det nya. Dessutom tror jag att de här delarna hade kunnat tajtas till (det är en omfångsrik bok). Men det märks att engagemanget finns och i efterordet berättas om att en dykare, som var med vid de norska dykningarna på 80-talet har intervjuats.

Ytterligare en tråd i berättelsen är om en tvist som dykarna driver med norska staten, en tvist som inte skötts särskilt snyggt av arbetsgivaren. Även detta finns en direkt motsvarighet till i verkligheten. Upprörande minst sagt.

Trådarna vävs samman och tack vare engagemanget och den eventuella skatten blir det spännande, mest på slutet.

Detta är den sjätte boken i serien med Karin Adler.

3,3 

Läst juni 2017