Faunen

Av Anna-Karin Palm

Tog en pocket ur en av mina högar, jag har kikat på den till och från i flera år mycket på grund av omslagsbilden, ett utsnitt av tavlan; A Mythological Subject av Piero di Cosimo. Tavlan har också titeln: A Satyr Mourning over a Nymph.

Under en av de varmaste somrar någonsin har jag försökt att tränga in i denna drömska och stundtals lite sökta handling. För den som älskar romantiken och dess flirt med magiska mytologiska väsen antar jag att det kan bli en givande läsning. Jag vet inte om det var värmen som gjorde mej trög men jag kunde inte försjunka ner i svärmeriet kring alla romantikens signum. 

Det som ändå fick mej att fortsätta var Amelia Spencer, en ung kvinna som inte är knuten till en familj eller till en man. Vilket jag antar var extremt ovanligt. Hon är en ung och självständig författare som stretar på och skriver drypande romantiska romaner, helt enligt konvenansen, men ack så tråkiga får hon höra. Tur då att det en dag uppenbarar sig en Faun i hennes arbetsrum som utmanar både hennes skrivande och hennes hittills oupptäckta erotiska sidor. Faunen har spetsiga tänder, mycket svart hår och spelande ögon. 

London 1880-talet, kan det bli mer viktorianskt, tabun som är som gjorda för att brytas och samtidigt anas en frambrytande kvinnofrigörelse. Det uttrycks inte på något annat vis än två skapande kvinnor, inget tal om att upplysa eller organisera. Nej vi flyttas mellan tre olika skikt, ett nutida också delvis i London och ett tredje mörkt medeltida med jungfrur i en sagovärld med dunkla begär i gobelängens utkant. För jag ser en 1300-tals gobeläng framför mej när jag läser dessa avsnitt. 

Behållningen är den viktorianska delen, de andra skall vävas in och eka till oss men jag är fullständigt ointresserad. Under läsningen erinrar jag mej att det fanns en revolutionär rörelse - De engelska jakobinerna - som slogs ned i England, innan suffragetterna. En del av en romantisk rörelse där studenter ville flytta ut på landet och dela lika. Jämställdheten var också viktig. 
Lyssna gärna på den här intressanta essän av Gabriella Håkansson:
Romantikens radikala rötter täcks över

Möjligen kan intresset öka om man läser på kring mytologin kring fauner, enhörningar och dessutom fördjupar sig Ovidius Metamorfoser. 

Jag är ledsen men Faunen får bara 2,5 helt säkert för att jag är fel läsare jag inte ens orkar försöka få distans och tänka analytiskt

juli 2018