måndag 3 februari 2020

En grav för två

Hon lever dubbelliv Selma Falck. Utåt vill hon att folk ska tro att hon är kändisadvokaten med ett prydligt privatliv, men baksidan är full av svärta. Selma är spelmissbrukare och står vid ruinens rand på alla sätt. Tur då att en nära bekant Jan Morell, som hon ”lånat” pengar av ger henne en chans till återupprättelse, ja om allt går bra kommer hon att få en rejäl slant vilket sannerligen behövs. Morells dotter är Norges främsta längdskidåkare men har nu ertappats med ett dopingpreparat i kroppen. Han ber Selma att gå till botten med vad som skett. Även om man inte är sportintresserad är det väl knappast någon som missat att en sådan här dopingskandal faktiskt skett i Norge nyligen. Det här får inte hända, Morell är övertygad om sin dotters oskuld och inte nog med det. Hela landslaget blir skandaliserat. Längdskidor är det vi är bäst på i världen som någon säger i boken.


En utblottad spelmissbrukare men än har hon sina kontakter, det gäller bara att sköta det snyggt hon vill inte bli avslöjad som utsparkad från hem och arbete. Selma är tvungen att lyckas med uppdraget och ska precis börja när ytterligare en olycka sker en annan elitåkare, Norges bäste skidåkare på herrsidan förolyckas på ett märkligt vis. 

Det här är upptakten och intrigen blir invecklad och småspännande. Upplösningen ganska oväntad. Ingen nagelbitare för mig och jag undrar varför. Jag nästan störs av likheterna med verklighetens Johaug även om brottet senare kommer att handla om annat.

Elitidrottarnas liv verkar inte vara något att avundas. Deras steg följs timma för timma. Vad de äter, gör och när. Extremt mycket träning ovanpå det. Ren lust till skidåkning, glöm det. Det är vinna eller försvinna som gäller. Jag tänker på alla dopingskandaler som skett och sker och undrar om inte vi nått gränsen för vad en människokropp kan prestera? De här resonemangen är behållningen av boken.

 En grav för två är en medioker kriminalroman med stundtals stolpigt språk, den får endast en svag trea. Läste den för jag var nyfiken på hur Norges tidigare justieminister skriver nu för tiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar