Av Johanna Bäckström Lerneby
En ojämn kamp har pågått länge mellan polis och kriminella i stadsdelen Angered i utkanten av Göteborg. I den kriminella gruppen ingår en stor släkt som går under namnet ”Familjen”.
Tillspetsat kan man fråga sig: håller ”Familjen” genom våld och hot på att manipulera det svenska systemet eller är de som de själva säger som vilken familj som helst? Enligt polisrapporter och anonymiserade vittnen är det det förstnämnda. I fyrtio år har familjen bott i Angered och med åren har deras inofficiella makt växt. Brott har begåtts över hela skalan, allt från att ha kört utan körkort till utpressning, narkotikabrott, misshandel och mord.
Polisen har inte varit overksam men först omkring 2018 skapades en samverkansgrupp med olika myndigheter, vilket behövdes för att få in så mycket information som möjligt kring familjen som ofta lyckades gå under radarn. Strax innan skrev Johanna Bäckström Lerneby en omtalad artikel i Aftonbladet, hösten 2017 om patriarken i familjen Ali Khan.
När åren gått har artikeln i Aftonbladet fått spela en större roll än avsett. Den har refererats till i domstol (minst sagt märkligt), en av Familjens advokater menar att polisen har påverkats i sitt arbete av vinklingen. Enligt familjen och advokaten är familjen idag förföljd.
Den här våren har jag sett SVT-serien: Den tunna blå linjen. I ett avsnitt säger en trött, lätt cynisk äldre polis till sin yngre kollega:
”Det är bottenlöst naivt om vi tror att folkrörelsesverige skall kunna påverka klansamhället”
Ett parallellsamhälle har växt fram där man har egna regler för vad som är rätt och fel. Våld och rasism förekommer. Till och med polisen menar att där samhället sviker uppstår den här typen av hederskultur som tar över makten. Utan en kombination av möjligheter och motkrav finns risken att detta uppstår. Före detta polischefen Ulf Merlander säger i slutet av boken att visst är det bra med fler poliser men det han önskar allra mest är större satsningar på skola och omvårdnad.
Johanna Bäckström Lerneby skriver rappt och säkert och hon vinnlägger sej om att syftet med boken är att undersöka, inte värdera. Det hade i så fall blivit en partsinlaga och då mindre intressant. Nu får jag fundera själv. För min del har det inneburit ett ökat intresse för rättsstatens principer och att dessa har manglats fram över lång tid. Det är inte något som växt fram ur olika klaners behov av att sköta och skydda sina familjer och egendomar. Våra lagar bygger på att skydda allmänheten, det är en viktig skillnad. I klansamhället är hedern central, därför förekommer uppgörelser ideligen. Om en sådan konflikt skulle dras inför domstol skulle de åtalade skymfas enligt denna hederskodex. Vad som är heder och inte kan snabbt gå över styr. Nästa steg är totalt kaos.
Familjen får en stark trea för att bokens upplägg gör att vi tvingas se det större perspektivet och dra våra egna slutsatser.
Bakgrund: Förorterna växte upp på 1960 - 80-talet. I Angered i Göteborg bosatte sig familjen Ali Khan. De kom från ett krigspräglat Libanon. Beirut drog samtidigt till sej unga människor från landsbygden. Familjen härstammar från Midir i södra Turkiet, en jordbruksbygd med många lågutbildade, en del analfabeter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar