Dörren

Av Magda Szabo
I Budapest sitter författaren Magda och försöker sammanfatta de omtumlande åren och händelserna kring hennes hembiträde Emerentia. Det mesta utspelar sig i ett burget kvarter, allt är i god ordning och den sociala kontrollen välvillig. Författaren som är van att hålla i pennan beskriver allt utförligt, från första mötet med Emerentia till det oönskade förnedrande slutet. 

Förmodligen befinner vi oss runt 1970- 80-tal men Emerentia för in en tyngre och äldre dimension i allt och alla hon kommer i kontakt med. Emerentia är sammansatt och trots att en hel bok är skriven om henne går det inte att omfatta hur hennes rottrådar påverkat hennes tankar och omdöme. Det är levnadsregler sprungna ur karga omständigheter som hon flätar samman med förfinade maner som hon anammat som hembiträde. Sin bakgrund håller hon i dunkel. 

Förhållandet mellan kvinnorna är intensivt, det går från stelt avvaktande till en kärv vänskap från Emerentias sida, en mer ansvarstagande för författarinnan. Det gäller att parera möjliga konflikter samtidigt har de gemensamt ansvar för den omhuldade hunden Viola vilket neutraliserar spänningarna.

Emerentia tecknas som en skrämmande person samtidigt är hon väldigt ömsint, Emerentia fascinerar och injagar rädsla, hon drabbar och påverkar sin omgivning, ingen går oberörd från ett möte med Emerentia. 

Jag har aldrig läst något liknande. Hängivenheten som Emerentia ägnar sitt arbete och hemlighållandet om sin bakgrund och vad som finns bakom hennes dörr mejslas sakta fram och blir oupphörligt fängslande. Förväntningarna på vad som finns bakom dörren förvånar något, samtidigt inte. Emerentias inre låter sig inte avslöjas i alla sina delar. En tanke som kanske är lite banal seglar upp; är Emerentia ett uttryck för fosterlandskärlek? Trogen, står palll i vått och torrt, arbetsam och innerligt trofast, låter sig inte duperas av vare sej den ena eller andra vågen av erövrare?

För en mycket välskriven och spektakulär läsning får Dörren en fyra. 

Magda Szabo levde mellan 1907 - 2007 och är framburen författare i Ungern. Hon var språkvetare och skrev förutom romaner, lyrik, dramatik och barnböcker. Med tanke på den omvälvande tiden hon levde under, då hon under en tid var svartlistad av regimen, går det inte att undvika att läsa in en del av övergreppen 

i Dörren. Från ett kejsardöme som splittras, två världskrig och sedan sovjetsystemets intåg till en något lugnare tid vid bokens händelser.