söndag 27 mars 2022

Räv och jag

Av Catherine Raven
En verklig närstudie av en bit natur i Montana, USA av zoologen och författaren Cathrine Raven som tidigt i boken slår fast att hon föredrar ensamhet och då långt ifrån socialt krävande miljöer.
 

Vi får gå ner på knä och inse hur många arter som finns under våra fotsulor, hur de samspelar och lätt blir utkonkurrerade av någon invasiv art. Vid ett tillfälle försöker Raven påverka det ekologiska systemet nedanför sitt hus. Det inkluderar sorkar, myror och slitstarka ogräs. Allt för att få bort sorkarna utan att använda fälla eller gift. Detta mastodontarbete iakttas av Räv, ett ungdjur som inte kan få nog av människans märkliga beteende.
 

Motvilligt, uppstår kontakt och senare tycke mellan räven och Catherine. Eftersom den här räven är särskild får den namnet Räv. En zoolog kan inte förmänskliga djur, tänka att vi känner samma sak eller förstår varandra. Men här är det uppenbart att båda vill fortsätta att träffas även om det bara är korta stunder. Catherine börjar med att sitta nära Räv och läsa högt ur Lille prinsen. Med tiden känner Cathrine ansvar och jagar bort fiender och blir orolig om Räv inte dyker upp.
 


Liv och död och helt nära. För med detaljkunskap om det intrikata och ibland våldsamma livet nedanför yttertrappan inser vi att dramatiken inte är långt borta och egentligen är det bara en vanlig dag på jobbet för skatan och alla de andra djuren.

Cathrine Raven öppnar en dörr på glänt till naturen. Vi behöver inte ha rävar eller örnar i grannskapet för få upp ögonen för årstidens växlingar, djurspår eller växtlighet. Arter som funnits längre än oss förtjänar vår respekt, vi är ju beroende av varandra. Raven har inga problem med snöstormar som tidvis isolerar henne eller att hantera oförutsägbara motgångar. Räv och jag visar på det viset hur man kan överleva längre tider med det man har.
 


Intresset för djurs beteende är genomgående så även ekologi och biologi. Minsta blommas strävan och kamp för tillvaron tecknas kärleksfullt. Helt bedårande är det här porträttet av en grävlingunge;

".. om man bedömer en ung grävlings kropp är det inte bara en liten burrig boll, djuret har enorma öron, vingmutterformade. Den har ett morrande som kan få marken att skälva, och får oss att tro att det är ett troll.
  Men om man vet att den är ofarlig skulle man istället lägga märke till att de mörkblåa ögonen är för stora för ansiktet, och att mungiporna pekar neråt som på en sorgsen gammal man." 

Ibland blir det lite utdraget och nördigt men det vägs upp av den sanna kärleken och nyfikenheten till naturen och djuren. Och jag påminns om att det är på allvar där ute, inga gulliga Disneydjur här inte. Överlevnad är vad som gäller. En del djur planerar, bland annat rävar, sina tillslag andra är ute på ständiga matletarfärder. Större rovdjur som människan använder vapen, jo även Cathrine Raven jagar, hon är en utmärkt bågskytt till exempel.

Det som börjar som en trevande lek med räven Räv fördjupas så pass att författaren får omförhandla sina tidigare principer. Räv har till och med inverkan på hennes sätt att se på sin omvärld och hon inser att hon blivit mer öppen och kontaktsökande tack vare Räv.
 

För mej blev Räv och jag lite av en synvända, jag gillar särskilt när hon utgår ifrån forskares iakttagelser eller från romaner. Hon läser högt för Räv ur Lille Prinsen, återger tänkvärda passager från Moby Dick även Mary Shellys Frankenstein finns med. De ovan nämnda böckerna reflekterade över människan i sitt förhållande till natur och djur.
Räv och jag får en trea.

ISBN: 9789113116846

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar